- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tolfte årgången. 1900 /
62

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

| Nummer.
Eesultat af den mikroskopiska undersökningen.
Senapsolja
i %. j
Kväfvehalten i tiosinaminet
i °/ 1 /é. ,
Luktprofvet II m. hvitsenap. ||
Luktprofvet m. hvitsenap och tymol.








8 Kaps ............................................................... 0.3821.06 2 6

13 D:o ............................................................... 0.2221.21 l —

12 Rybs ............................................................... 0.78 20.33 3 —

14 D:o .............................................................. 0.14 20.10 O —

10 Blandning af raps och rybs ........................... 0.48 20.87 3 6

11 D:o d:o ........................... 0.57 21.00 l —

40 Rapskaka förorenad af en större mängd
främmande kruciferfrön .................................... 0.80 21.55 10 18

47 Rapskaka förorenad af en mycket stor mängd

främmande kruciferfrön .............................. 1.29 20.81 11 —

34 Hufvudsakligen bestående af främmande kruci-

ferfrön ......................................................... 0.79 22.62 20 35

35 D:o d:o d:o 0.91 22.61 19 37

36 D:o d:o d:o 0.88 22.57 20 —

Brassica juncea................................................ 0.48 24.18 — —

Sinapis nigra................................................... 1.1623.84 28 —

Såsom synes, stiger tiosinaminets kväfvehalt i samma mån, som
inblandningen af främmande kruciferfrön ökas. Angående 34, 35 och
36, hvilka ega en stor senapsoljemängd af hög kväfvehalt, vet man med
säkerhet, att de förorsakat svåra sjukdomar hos de dermed utfodrade
kreaturen. Jörgengen anser, att, när man rinner en senapsoljehalt
öfver-stigande 0.6 X med en kväfvehalt i tiosinaminet öfver 22.0 %,
försiktighet vid utfodringen bör tillrådas, i synnerhet om myrosinet är oskadadt.

Stein förordar följande tillvägagående vid -undersökning af rapskakor.
Ett luktprof med tillsats af hvitsenap och ett bakteriedödande ämne
utföres. Visar sig senapslukten svag och föga ihållande, kunna kakorna
anses fria från skarpa ämnen. I motsatt fall göres en kvantitativ och
kvalitativ analys af senapsoljan. Framgår häraf, att sådan finnes i stor
mängd, och att den har hög kväfvehalt, göres ännu ett luktprof med
endast vatten för att se, om fermentet finnes i oskadadt skick eller ej.

Fråga är nu blott om de rapskakor, hvilkas myrosin blifvit
förstördt, kunna vid utfodring hafva lika skadlig verkan som de, i hvilka
fermentet är oskadadt. I de flesta fall torde detta ej vara förhållandet.
Det låter dock tänka sig, att rapskakorna utfodras tillsammans med
andra ämnen, som innehålla myrosin, t. ex. hvitsenap, i hvilket fall en
spaltning af deras sinigrin gifvetvis eger rum. Dessutom har det blifvit
visadt, att pankreasfermenten ega förmåga att, om än långsamt, spalta
sinigrinet.

Alnarps laboratorium Febr. 1900.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1900/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free