- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tolfte årgången. 1900 /
115

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

jodliknande färgen, som de hittills bekanta jodkväfvena. Den är svagt
gul, i fullkomligt rent tillstånd kanske hvit. Liksom cyanjodiden är
triazojodiden i motsats mot ammoniakderivaten löslig icke blott i de
flesta oorganiska lösningsmedel utan äfven i vatten. Triazojodiden har
en stickande, om jodcyan påminnande lukt. I kemiskt hänseende, t. ex.
vid spaltning med alkalier, förhålla de sig olika. Som bekant
öfverföres cyanjodiden af alkalier i jodid och cyanat. Skulle man tillämpa
samma reaktionsförlopp på triazojodiden, skulle man erhålla jämte
jodmetall ett triazohydrat, men i stället bildas ett kaliumkväfve samt
primärt ett hypojodit, som i sin tur spaltas i jodicl och jodat

N3J 4- 2KOH = KOJ + N3K -f H20
SKOJ = 2KJ + KJ03.

Lösningar af triazojodiden äro mycket obeständiga. Triazojodiden
spjälkas i fast tillstånd så väl som i vattenfria lösningar i kväfgas och
jod. Spjälkningen försiggår långsamt vid vanlig temperatur men
påskyndas genom upphettning. I vattenlösning öfverföres triazojodiden
hufvudsakligen i kväfve vätesyra, jod och jodsyra. Destillerar man
därför en vattenlösning af triazojodiden med vattenånga, erhåller man i
desti-llatet kväfvevätesyra och jod, under det att jodsyran kvarstannar.

Några minnen och intryck frän verldsutställningen

i Paris 1900.

Af Å. G. Ekstrand.

Den ännu pågående utställningen utmärker sig genom stor
rikhaltighet och jag är böjd att tro, att ingen föregående kunnat ens
närmelsevis mäta sig med denna. Visserligen var England endast
obetydligt representeradt, men Frankrike sjelft framträdde i stället så mycket
ståtligare. Äfven Tyskland var väl representeradt, ehuru dess
utställning i många fall, särskildt hvad lergods och kemisk industri angår,
gaf intryck af att vara" väl mycket utvald bland det bästa. Både
Österrike-Ungern och Ryssland hade storartade utställningar, och man kunde
se, att den ryska industrien är stadd i rask utveckling. Italien intog
en mycket framstående plats inom konstindustrien och man häpnade
verkligen öfver den massproduktion af marmorstatyer, som eger rum i
Italien. Man såg reproduktioner i hvitaste marmor af gamla och nya
mästerverk, och dessa lära tillverkas rned maskin och så att samtidigt
flera uthuggas. Liksom det litografiska oljetrycket lemnar ett billigt
medel att göra målarkonstens skapelser tillgängliga för allmänheten, så
ger statykopieringen ett relativt billigt sätt att mångfaldiga
bildhuggarekonstens alster. Förenta Staterna häfdade i synnerhet på maskinområdet
sitt gamla anseende. Belgien, Holland och Schweitz voro utmärkta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1900/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free