Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
stor, håller den sig sedan varm i 4—6 timmar. Eller ock kan man
anbringa thermoforsubstansen i en liten kautschuksdyna, som användes
till kompress i stället för varma grötar och dylikt. Saken förefaller
både enkel och praktisk och torde snart komma till användning äfven
hos oss.
Vatt en filtra. I arméens palats funnos också en mängd olika
apparater för filtrering af dricksvatten, i första rummet
Pasteur-Chamber-land’s, hvari vattnet får passera genom smala cylindrar af oglaseradt
porslin, s. k. porslinsljus. Dessa filtra hafva varit i bruk sedan 1886,
och man har i Frankrike på senare åren med allt större framgång
användt dem i kaserner, der de visat sig som det bästa preservativ mot
tyfoidfebrar, kolera och annan dysenteri, hvars baciller lättast öfverföras
genom vatten. Detta intygas af flera franska krigsministrar, som i sina
rapporter förklara, att till och med kaserner, som äro förlagda i trakter,
der tyfoidfeber går endemiskt, varit så godt som fria från sjukdomen,
sedan dricksvattnet filtrerats genom Chamberlands porslinsljus. Ett par
engelska vetenskapsmän, Sims Woodhead och Cartwrigt Wood, hafva
genom direkta försök 1898 bevisat, att kolera- och tyfoidfeber bacillerna ej
kunna passera genom Chamberlan&s filtrum.
Ett annat system, Société des filtres pasteurisantes i Paris,
använder temligen kompakta cellulosaskifvor i stället för porslin såsom
filtermaterial, och äfven detta torde vara mycket verksamt samt är derjemte
vida billigare än porslinsfiltra. Anledningen, hvarför jag kommit att
nämna något om vattenfiltreringen, är den, att man nästan hvarje år
hör omtalas, att sjukdomar utbrutit på exercishedarne, och att man i
år haft anmärkningar mot Stockholms vattenledningsvatten. I porslins
-och cellulosafiltra har man nu ganska enkla medel att skaffa sig ett
fullt ofarligt dricksvatten, och särskildt synes det vara lämpligt, att
trupper på fältmanövrer medhafva dylika apparater, hvarigenom annars
odrickbara vatten lätt kunna renas.
Glas. Inom glastillverkningen har på senare åren ett
dekorations-maner börjat tillämpas, som erinrar om det inom keramiken under namn
af »paté sur paté» bekanta, och hvari växtmotiv intaga ett framstående
rum. Efter fransmannen Gallé, hvars arbeten inom detta område gå
tillbaka ända till 1844, kallas så dekoreradt glas »verre gälle», men
såsom man kunde se på hithörande »musée centennal» har sådant glas,
åtminstone i dess enklare former vida äldre anor och var ej ens
främmande för 1600-talets glasteknik. På utställningen spelade sådant glas
en betydande roll och skattades högt af konstkännare. Inom
glasindustrien stod Frankrike naturligtvis främst. Utom stora spegelglas,
»verre gälle» och slipadt glas fanns också »cristal metallisé» med
mycket vacker lustre, aventurin m. m., och dock kunde jag ej bland
ut-ställarne upptäcka den verldsbekanta firman Baccarat. Inom den
italienska utställningen funnos de berömda venetianska glasen, inom den
österrikiska HarracJc och Goldberg från Böhmen, samt Lobmeyer från
Wien med vackra färgade och förgylda glas. Inom den amerikanska
utställningen togo Tiffanys alster priset. Af de svenska glasbruken hade
Kosta utstält sina vackra slipade glas och äfven utmärkta prof på gälle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
