- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tolfte årgången. 1900 /
172

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

föras tillsammans i oerhörda massor och helt hastigt dödas och nedbäddas
i starkt salthaltigt vatten, för att sedan under trycket af öfverlagrade
ler-massor fettvandlas. Men utom det alldeles osannolika deri, att ett
sådant massmord skulle förekomma på grund af någon öfversvämning med
saltvatten, så skulle de döda djurkropparne i första stadiet af sin
förmultning utveckla gaser och föras upp till vattenytan, och derifrån
säkerligen genom blåsten föras till stränderna och sålunda alldeles undgå att
blifva nedbäddade i lera. Dessutom borde man någonstädes träffa på
några lemningar af de fettvandlade djurkropparne såsom ben, muskler,
tänder m. m., hvilket man ännu icke gjort. (Ur Berichte d. d. chem.
Ges. XXXII, 2940 (1899).)

Den afhandling af Kramer och Spilker, hvars hufvudinnehåll här
ofvan i korthet angifvits, har emellertid framkallat ett svar från Engler,
som först uppstält hypotesen om bergoljans bildning af djurkadaver.
I motsats mot Kramer och Spilker tillmäter han ej diatoméerna någon
väsentlig betydelse, utan anser i likhet med flere geologer, bland andra
Andrussow och Ochsenius, att massor af djurlik kunna hopa sig vid
sekulära geologiska förändringar t. ex. på sådant sätt, att vissa hafsvikar
genom strändernas omvexlande höjning och sänkning tidtals alldeles
afskäras från hafvet och genom den dervid inträdda förändringen i
salthalt småningom utveckla en särskild fauna, sorn sedan vid hafvets
plötsliga återinträde dukar under.

Också genom öfverproduktion på djurlif, om nemligen de asätande
rofdjuren af någon anledning försvinna, kunna i enskilda vikar och
innanhaf samlingar af djurlik uppstå och likaså genom saltvattnets
utspädning med sötvatten, hvarpå Johnes anser den marina faunans
massdöd i vissa fall bero. Äfven genom hafsströmmar kan organisk materia
hopas på vissa ställen i hafvet, hvarvid måhända mindre makrofaunan
än mikrofaunan kommer i betraktande. Särskildt torde plankton hafva
betydelse för bildningen af bitumen. Af vind, vågor och hafsströmmar
kringföras väldiga massor af plankton, som afsätter sig på skyddade
ställen och der bidrager till utbildning af hela kontinenter.

Man må ej heller föreställa sig, att fynd af fiskben äro sällsynta,
tvärtom har djuphafsforskningen redan konstaterat väldiga samlingar af
haj fisktänder och h valfiskben.

Öfver de galiziska petroleumförekomsterna har Szajnocha gjort
undersökningar och påvisat stora mängder fossila sillfiskar i den
melinit-skiffer, som åtföljer dessa. Han beräknar, att, om i det dåtida galiziska
hafsbäckenet årligen afsatte sig blott så mycket fiskrester, som motsvarar
den nutida sillfångsten vid de nordliga hafskusterna, så skulle under
antagande, att det härtill svarande fiskfettet blott lemnar 50 pct
petrp-leum, en tidrymd af 2,560 år hafva räckt till för att fylla hela det
galiziska petroleumområdets förråd, men hvad betyder väl en sådan
tidrymd i jemförelse med oligocän-, miocän- och diluvialformationerna,
af hvilka hvar och en måste antagas omfatta hundratals eller tusentals
århundraden?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1900/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free