Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
En annan beräkning af S0ajnocha är likaledes lärorik. En
ursprunglig halt af blott l pct bitumen i den galiziska meliniten skulle
vid så ringa utbyte som blott 10 pct petroleum ur bitumen gifva i rundt
tal 120 millioner ton råolja eller dubbelt så mycket som öfverhufvud
kan antagas förekomma derstädes; men, då man mycket väl kan beräkna
50 pct utbyte, så gåfve det bortåt 20 m. mäktiga galiziska melinitlagret
snarare 600 millioner ton råolja. Det erbjuder således ingen svårighet
att förklara oljans bildning ur fiskrester. Öfverhufvud torde man göra
sig skyldig till en för låg uppskattning af det årligen producerade
fisk-fettet. Om man anslår den årligen genom fiskfångst vunna
tranmäng-den till 35,000 ton, helt visst blott en liten del af allt fiskfett, så skulle
på 2,500 år af denna kunna erhållas en petroleummängd motsvarande
hela den galiziska förekomsten deraf.
Ehuru Engler väl medger, att petroleum under särskilda
omständigheter kan hafva bildats ur växtfett, äfven diatoméfett, anser han det
deremot vara alldeles uteslutet, att det uppstått under de af Kramer
och Spilker skildrade yttre betingelserna. Den ständiga förekomsten af
salt och saltvatten tillsammans med petroleum hänvisar lika bestämdt
som de geologiska förhållandena på dess bildning af hafsdjur. Petroleum
har ej något samband med förekomsten af torf, brunkol eller stenkol, och
det är afgjordt, att torflagren ej äro hafsbildningar.
Dertill kommer enligt Engler ännu en omständighet, som talar
emot petroleums bildning ur diatoméer, nemligen frånvaron af
diatomé-skal eller deras kiselsyrerester i petroleumfyndigheter. Om man skulle
tänka sig, att kiselsyran blifvit ntlöst genom det ur diatoméernas
ägghviteämnen bildade amoniumkarbonatet, så måste man besinna, att
diatoméerna hålla blott obetydligt ägghviteämnen, så att de på sin höjd
kunna gifva O.i procent amonium kar bonat af sin vigt, hvilket omöjligen
skulle räcka till för att lösa kiselsyran, i synnerhet som det ingalunda
blifvit visadt, att diatoméskalen äro lättlösta i amoniumkarbonat.
Icke heller kan det, enligt Engler, utan vidare antagas för
sjelfklart att den bitumen, sorn förekommer i torfmossar, är identisk med
diatomévax, den kan äfven tänkas bildad ur växthartser. Härmed är
likväl ej sagdt, att icke äfven diatoméfett i enstaka fall kunnat lemna
utgångsmaterialet till bildningen af petroleum. Men detta får ej tydas
som ett återupplifvande af den gamla teorien om petroleums bildning ur
växtrester utan på sin höjd som en utvidgning af den teori, enligt
hvilken petroleum måste hänföras till längesedan döda företrädesvis i hafvet
lefvande djur, hvilkas qväfvehaltiga substans relativt hastigt sönderdelats,
medan f ettsubstansen i hufvudsak bibehöll sig såsom en äfven i sina
öfvergångsstadier till petroleum mycket beständig substans.
Såvidt man af hittills bekanta undersökningar kan döma, måste
^ teori ega större sannolikhet än andra i samma ämne
framstälda, trots Kramer^ och Spilker s intressanta gensaga mot vissa delar
deraf. Engler tillkommer förtjensten af att hafva på experimentell väg,
genom tryckdestillation af trän, hafva bevisat möjligheten af bergoljans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
