Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kvantitativa bestämningar af arsenikhalten i
handelsvaror.
Af Wilhelm Abenius.
Allt sedan frågan om en revision af vår arseniklagstiftning för snart
två år tillbaka ånyo bragtes på dagordningen, har densamma varit
föremål för lifliga diskussioner både bland kemister, läkare och industriidkare.
Liksom vid många föregående tillfällen, då vår arseniklagstiftning varit
ställd under debatt, har äfven denna gång tämligen enstämmigt medgifvits,
att densamma både i och för sig och äfven med hänsyn till lagstiftningen
i andra länder, med hvilka vi stå i varuutbyte, vore onödigt sträng,
och att vissa eftergifter till lättnad för industrien mycket väl kunde
göras, utan att man därför behöfde riskera afsevärda olägenheter i
sanitärt hänseende. Lika allmänt har äfven bland kemisterna den åsigten
vunnit erkännande, att det vore mycket önskligt, om gränsen emellan
»tillåten» och »förbjuden» arsenikhalt i handelsvaror kunde fastställas till
en bestämd viktskvantitet.
Vida svårare har det varit att enas om, hur pass långt man kunde
gå i sina eftergifter eller med andra ord att afgöra, hvar gränsen emellan
»tillåten» och »förbjuden» arsenikhalt lämpligen borde läggas, och det
är helt naturligt, att så måste vara förhållandet. Trots allt hvad som
talats och skrifvits i arsenikfrågan, är denna ännu i själfva verket mycket
ofullständigt utredd både från hygienisk och äfven från teknisk synpunkt.
Lika omöjligt som det är för våra läkare att med någon som helst grad
af säkerhet uppdraga gränsen emellan en för hälsan skadlig eller oskadlig
arsenikhalt i tapeter och tyger m. m., lika omöjligt har det hittills varit
för våra industriidkare att framställa några bestämda påståenden om
storleken af de eftergifter, som vore önskliga, för att lagstiftningen ej skulle
vålla dem allt för kännbara svårigheter.
Orsakerna till, att arsenikfrågan ännu befinner sig i detta outredda
skick, äro helt visst flere. En af de viktigaste är dock utan tvifvel den,
att det hittills varit omöjligt för våra kemister att kvantitativt bestämma
arsenikhalten i tapeter, tyger och dylikt, hvarför man också ända hittills
haft en mycket osäker kännedom om verkliga storleken af dessa mycket
små arsenikmängder, som med rätt eller orätt tillskrifvas så ödesdigra
verkningar. Det måste därför betecknas såsom ett ytterst viktigt bidrag
till den svårlösta frågans utredning, att professor C. Th. Mörner under
förra året ansett sig kunna framlägga ett förslag till metod för
kvantitativ bestämning af arsenikmängder, varierande emellan 0.00 och 0.50
mg.,[1] just afsedd för undersökning af sådana varor, som enligt vår
giftstadga äro i handel förbjudna, i fall de innehålla arsenik. Mörner’s
förslag är af betydelse äfven i det afseendet, att först sedan man fått en
[1] Upsala läkareförenings förh. N. F. VI s. 553 (1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1902/0101.html
