Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andliga egenskaper svarade deremot. Med en skarp och logisk tankegång
parades en mindre vanlig förmåga att öfverföra den i tal och skrift.
Han lemnar bland vänner och lärjungar efter sig minnet af en nobel
och helgjuten personlighet. Vid det universitet, der han var fästad,
var han högt uppburen och mottog många bevis på lärarnes och
lärjungarnes förtroende. Han var ledamot af Vetenskapsakademien och
Fysiografiska sällskapet i Lund samt R. W. O. och R. N. O. Dog ogift
20 Februari i år.
Per Gustaf Edvard Lindell,
son af komministern G. Lindell och hans maka, född Boëthius, föddes i
Floda af Nyköpings län. Efter slutad skolgång i Falun och Vesterås
blef han student i Upsala 1862, men i valet mellan prest och ingeniör
valde han den senares yrke och genomgick Tekniska Högskolan, från
hvilken han aflade afgångsexamen på den kemiska afdelningen 1865.
Han var härefter några år anstäld dels vid Winborg’s ättikfabrik, dels
vid Gustafsbergs porslinsfabrik, men egnade sig sedan under åren
1870—75 åt träoljedestillation, först vid Korsnäs och sedan vid Lotorp.
Träoljeindustrien erbjöd dock ingen framtid, och efter 1875 slog sig Lindell
på publicistbanan, i det att han redan i slutet af 1875 blef redaktör och
utgifvare af tidningen Norden, som han 1879 inköpte. Vid sidan af
denna veckotidning, som han skötte med stor omsorg och talang, fann
han tid till åtskilliga andra publikationer. Men hans förnämsta
lifsgerning, på hvilken han insatte hela sin betydande arbetsförmåga och
uthållighet, var likbränningen. En svensk förening härför startades på
hans initiativ 1882 och sjelf förblef han ända till sin död
likbränningsföreningens kassaförvaltare och sekreterare. Ett bevis på Lindell’s
mångsidiga intresse och företagsamhet är den af honom 1889 påbörjade
samlingen: »Autografier och porträtter af framstående personer», hvaraf 16
häften utkommit. Detta arbete är ett stycke kulturhistoria så god som någon.
Inom hufvudstadens ingeniörskretsar var L. en af de mest populära
och omtyckta personligheterna. Han intresserade sig för allt och hade
ofta nog goda och praktiska förslag i förefallande frågor, på samma gång
som han aldrig tvekade att uttala sin mening, äfven med fara att stöta
en eller annan för hufvudet. Kemistsamfundet tillhörde han från dess
bildande, och gjorde rätt ofta en betydande insats både i dess allvarliga
förhandlingar och i dess kamratliga samqväm. Han dog helt hastigt
den 23 Oktober i år, efterlemnande enka, född Nerpin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1902/0223.html
