- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
6

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

Vidare refererade lektor Vesterberg en uppsats af Mäckler om
betydelsen af Mg-halt hos leror, som användas till keramiskt ändamål.
(Se tidigare ref. i Sv. K. T. XIV, 117 (1902).)

2) Pil. stud. C. Fredricsson refererade Locke, Das Problem der
Systematisierung der anorganischen Verbindungen (Z. f. anorg. Ch. 33,

58 (1902).)

Sockerbetsodling i Upland 1902, II1).

Af N, A. Alexanderson,

I anslutning till föregående meddelande om sockerbetsodlingarna vid
Akt.-Bol. Ägers egendomar1) i Upland torde följande upplysningar om
de analysresultat, som erhållits å de 1901 skördade, till fröodling afsedda
betorna, hvilka på fältet bevarats under jordbetäckning, vara af intresse.

Betorna analyserades i Maj månad enligt vid betfröodlingsanstalterna
gängse metoder. Resultatet af de 2,291 analyserna framgår af
nedanstående tabell:

Grupp.
Antal betor.
Medelvigt i gr.
Medel- % socker.
j Sockerhalten inom gruppen var :







I 136 855 15.5 minst 15 X

II 603 872 ! 14.o 14.8—13.7

III 1,159 895 12.8 13.5—11.7

IV | 245 890 ! 11.2 ! 11.6—H.o

V 148 912 j 10.3 j 10.9— 9.1

i i

2,291 885 12.76

Den erhållna medelsockerhalten är ett rätt säkert utslag på 1901
års sockerbetor, sedan de bevarats i 6 månader. Från
fodervärdessynpunkt lemnar resultatet intet öfrigt att önska. Få betor hade börjat gro
och alla, som ej skadats vid upptagningen, voro synbarligen friska.

Att Sverige genom sin långvariga låga vintertemperatur har större
möjligheter att kunna bevara betorna för utfodringsändamål än t. ex.
Tyskland och Frankrike är själfklart. I dessa senare länder måste
sannolikt betorna torkas eller på annat sätt konserveras för att kunna
förvaras, hvilket naturligtvis ökar kostnaden. Sverige har sålunda genom
sin långa vinter ett öfvertag i förevarande fall.

Hvarje grupp af i ofvanstående tabell angifna betor utsattes skild
från de andra. Fröstänglarna blefvo synnerligen kraftigt utvecklade, och

Jfr denna Tidskrift XIV, 55 (1902).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free