- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
27

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

framställning haft till uppgift att följa. Utan vi måste fastmer inskränka
oss till den möjligast sammandragna uppräkningen af de moment, hvilka
äro i stånd att höja eller sänka produktionskostnaderna.

Då nu råmaterialet i det stora hela utgör en väsentlig del af
produktionspriset, välja vi fördenskull detta såsom utgångspunkt för vår
undersökning. Och med råmaterial mena vi här samtliga substanser,
nödvändiga för framställning af slutprodukten.

Vid föreningar af tunga metaller bildar metallen själf i jämförelse
med öfriga kemiska ämnen den allra väsentligaste beståndsdelen. Priset på
föreningar af tunga metaller bestämmes i första hand efter den samtidiga
värdesättningen på metallen själf, hvaraf de icke kunna göra sig i den
grad oberoende, att t. ex. förhållandet mellan tillgång och efterfrågan
kan få något starkare, själfständigt inflytande på prishöjden, utan detta
kan endast i underordnad grad göra sig gällande.

Som undantag kunna vi emellertid anföra priset på järnvitriol, på
hvilket det förhanden varande priset på järn ej kan utöfva något som
helst inflytande. Dock hafva vi här att göra med en aifallsprodukt,
hvarför vi i detta sammanhang kunna se bort därifrån.

Samma förhållande som vid de tunga metallerna eger också rum
vid halogenföreningarna, jodkalium, jodoform och brom kalium, hvilka
noga ansluta sig till priset på jod och brom; vid kloroform och
kloral-hydrat, som egentligen rätta sig efter priset på klorkalk; vid
salpetersyra samma förhållande med afseende på Chilisalpeter, och vid
ammonium-salter vis-å-vis ammoniumsulfat; och slutligen, gäller detsamma om
pikrinsyra, som är beroende af priset på karbolsyra, samt i öfrigt om alla de
föreningar, hvilka genom en jämförelsevis enkel kemisk process erhållas
ur andra ämnen.

För svafvelsyran hade råmaterialet nästan uteslutande betydelse i
förhållande till andra kostnader i och för framställningen sålänge, som
denna var inskränkt till användande af det i vulkaniska trakter gediget
förekommande svaflet. Ett mycket mindre inflytande visar sig råmaterialet
hafva på prisregleringen af svafvelsyran, då denna fås ur Svafvelmetaller,
särskildt svafvelkis och zinkblende, hvilka vid röstning i luften afgifva
svaflet i form af dioxid. Härvid lägges ock hufvudvikten på att erhålla
metallen, under det svafvelsyran spelar rollen af biprodukt, ehuru en
viktig sådan.

Öfver framställningskostnaden för soda enligt Leblanc och Solvay
lämnar Hasenclever följande uppgifter.

Vid den Leblancska metoden erfordras för 100 kg- soda:

400 kg. kol 150 kg. koksalt

175 » kalksten 110 » svafvelkis
1.5 » salpeter 2 mark arbetslön.

Om man vid den Leblancska metoden fäster uppmärksamheten på
erhållna biprodukter, så ställa sig kostnaderna för Leblanc- och
ammoniak-soda såsom följer:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free