Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
mai sk oprindelse v il jo sserlig ultramarin (tapeter) og möderne svovlfarver,
som de findes i månge prover, ikke kunne undersoges paa denne maade.
I sin sidste meddelelse föreslåar nu Klason og Köhler, ät efter
Reinsch udfselde arseniken som arsenikkobber direkte i den med conc.
saltsyre behandlede pro ve, ud!0se den ved svagt alkali og
vandstofsuper-oxyd, og derefter foretage en Schneider-destillation og titrere som först
angivet.
Jeg skulde ville henstille til de interesserede ät tage under
över-veielse om folgende fremgangsmaade ikke skulde va?re ät foretrsekke:
1) Saltsyredestillation efter Schneider.
2) Behandling af afdampningsresten med nogle draaber
perman-ganat (ev. syre) samt
3) en Sc/weider-destillation II med ferrosalt og saltsyre, samt
titrering efter Klason—Köhler.
Herved vil man eliminere baade de sure organiske produkter i
den förste afdunstningsrest, som den lige generende svovlsyre.
Ved denne modifikation kan man samtidig opnaa de fordele, som
den jodometriske i lighed med enhver kemisk titrering maa frembyde
fremfor kolorimetriske og lignende subjektive methoder (f. ex. »speil»);
men desuden ogsaa ät methoden faar en generel anvendbarhed.
F. t. Stockholm 16 Januar 1903.
Humusfrågor.
Af Hugo Witt.
Med ordet humus betecknar man alla oxiderbara föreningar i
marken, som hafva organiskt ursprung. I trängre mening förstås därmed
blott de föreningar, som äro så långt sönderdelade genom den ständigt
försiggående förrnultningen (oxidationen), att de icke längre visa någon
struktur. Vid denna förmultning icke blott syrsattes det befintliga kolet
till kolsyra, om nämligen luften har tillträde, utan därjämte omlagras
de i den sammansatta molekylen befintliga kol, syre- och väteatomerna
på ett sådant sätt, att mindre sammansatta ämnen bildas: kolsyra C02,
vatten H20, sumpgas CH4. Alla dessa slutliga produkter, hvilka bortgå
i gasform, innehålla mera syre och väte än kol, och då redan humusen
är ganska kolrik (på 10 atomer kol komma ungefär 6 väte och 3 syre),
så blifva de fasta förmultningsresterna, åtminstone vid bristande
syretillförsel utifrån, allt rikare på kol och därför mörkfärgade. Deras kemiska
karaktär är dels indifferent, dels sur, i det de s. k. huminsyrorna, som
själfva synas vara olösliga anhydrider, med alkalierna bilda lösliga, mest
brunfärgade salter. Förmultningen vid syrebrist kallas förruttnelse. Om
luften äger tillträde till de multnande ämnena, uppstå till slut åtskilliga
produkter, af hvilka man ansett sig kunna såsom tydligt definierade
föreningar nämna källsyra och källsatssyra (krensyra och apokrensyra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
