- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
35

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

där k ligger mellan 2,5 och 3,5 eller i rundt tal (och speciellt för humus)
kan sättas lika med 3.

De värden å kolsyrehalten i marken vid två meters djup, som Fleck
i Dresden, enligt Wollny, funnit vid olika temperaturer, stämma
tämligen väl med denna formel. Man kan anse kolsyrehalten såsom ett
mått på den kemiska förmultningens hastighet; vid 2 meters djup
förekomma just inga bakterier alls.

Vid en temperaturskilnad af 7° mellan två orter går alltså den
kemiska delen af förmultnirigen, enligt formeln, i rundt tal dubbelt så fort
på det ena stället som på det andra. Pr år frigöres alltså på det
varmare stället dubbelt så mycket växtnäring som på det kallare, och den
tillgängliga växtnäringens koncentration i marken blir — om vi nu lämna
absorptionsförhållandena å sido — dubbelt så stor. Med en dubbel
koncentration bör växtrötternas assimilerings- eller produktionsförmåga blifva
dubbelt så stor. Antagligen fördubblas denna förmåga, såsom alla
andra kemiska reaktioner, äfven för en temperaturstegring af sju grader,
om koncentrationen i markvätskan är ’konstant; om således markens
temperatur höjes med nämnda gradtal, så bör rötternas assimilation
fyrdubbla^ ty mängden tillgänglig växtnäring blir dubbelt så stor,
samtidigt med att förmågan att förarbeta densamma fördubblas. Naturligtvis
betyder det icke det samma som att en hektar mark i Skåne skulle
producera jämnt fyra gånger så mycket växtmassa som en likadan hektar
i Norrland. Växtproduktionen beror ju på flera faktorer än marken: på
luftens temperatur, fuktighet och kolsyrehalt samt på ljustillgången;
förmultningen beror äfven på bakterier, hvilka kunna vara verksamma
äfven vid låga temperaturer. Den enda af växtligthetsfaktorerna, på
hvilken vi skulle kunna inverka, är marken. Vore det möjligt att
medelst katalytiska medel öka sönderdelningshastigheten i Norrlands
skogsmarker till det fyrdubbla — och det förefaller mig icke alls osannolikt
eller orimligt —, så skulle alltså detta betyda en fyrdubbel mängd
näring på samma jordvolym, d. v. s. en fyrdubbel produktion eller
assimilation hos växternas rötter.

Men en lika mycket förökad produktionsförmåga hos rötterna vinnes
ju äfven, såsom jag nyss nämnde, genom en höjning af markens
temperatur sju grader, och följaktligen skulle en fyrdubbel förmultningshastighet
också till sin effekt vara likbetydande med en höjning af markens
medeltemperatur sju grader. Norrland skulle då, hvad på själfva marken
ankommer, icke behöfva stå efter Skåne.

Efterskrift.

Sedan ofvanstående föredrag hölls, har jag genom hr inspektor S.
Rhodin’s välvilja fått tillfälle att taga kännedom om några af Loew och
hans lärjungar helt nyligen gjorda undersökningar, hvilka publicerats i
septemberhäftet af The Bulletin of the College of agriculture i Tokio.

Enligt dessa undersökningar är mangansulfat i utspädda lösningar,
0,02 %, för växterna ett stimulerande medel, som till en början ökar
växthastigheten. Så småningom gulna plantorna, assimilationsförmågan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free