- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
55

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

måste man veta, huru slutprodukterna af sönderdelningen äro förenade
med hvarandra till binära eller ternära komplexer. Sedan frågas, huru
pep tonerna bildas af dessa ännu jämförelsevis enkla byggnadsstenar, huru
de olika sekundära albumoserna uppstå af peptoner, vidare huru de
primära albumoserna och huru slutligen ägghviteämnena själfva äro byggda.
Af dessa frågor är icke ens den första fullt besvarad.

Då aminosyrorna, såsom nämndt, bilda större delen af
ägghvite-molekylen, så kommer i första rummet deras sätt att binda hvarandra i
betraktande. De olika sätt, på hvilka aminosyrorna kunna hopkopplas,
äro emellertid icke så många. De måste vara så förbundna, att 1)
ifrågavarande bindning tillåter en enkel hydrolytisk klyfning till aminosyror;
2) bindningen sker så, att den bildade produkten icke visar starkare
aciditet resp. alkalescens än aminosyrorna själfva, enär ju
ägghvitemole-kylen i sitt förhållande till syror och baser ännu visar aminosyrans
Janusanlete.

Af de olika tänkbara bindningssätten komma företrädesvis två i
betraktande, medan de öfriga elimineras som mer eller mindre osannolika:

I. II.

CO COOK COOK

l \l i

H9N—-CH C—NH2 HC—NH—CO

il II

C^Hg CH2 04.0.9 CH2

GOGH CH—NH2

Leucin. Asparaginsyra. |

COOK.

Det första af dessa bindningssätt kan icke anses osannolikt. Hvad
som i viss mån talar mot detsamma är den omständigheten, att man
icke känner något fall, då djurkroppens hydrolytiska ferment inverka
sönderdelande på ketoner resp. ketonsyror på sådant sätt, som här måste
vara fallet.

Det andra sättet däremot har ett stort antal skäl för sig. Af dessa
må anföras följande.

1. Af kväfvet i ägghvitan är blott en ringa del förhanden i sådan
form, att med salpetersyrlighet fritt kväfve bildas. Troligen är därför
större delen af kväfvet närvarande i form af NH-grupper, hvilket
utesluter en direkt kolbindning —CH(NH2)CO—.

2. Biuretreaktionen, som — kanske icke med full rätt — gäller
som särskildt karaktäristisk för proteinämnena, uppträder enligt ScMff
hos sådana ämnen, hvilka under vissa omständigheter innehålla
kom-plexerna CO—NH2—, CS—NH2—, C(NH)—NH2—, CH2—NH2— två och
två hopkopplade genom en kol- eller kväfveatom, såsom i biuret
NH2CO—NH—CO—NH2, i oxamid, malonamid, glycinamid,
sarkosin-amid. Närvaron af NH2-grupper gynnar biuretreaktionen, medan
substitu-tionen af H däri med andra radikaler försvaga den. Nu är denna reak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free