- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
59

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

varon af egna spektrallinier (Berndfs motsatta uppgift saknar ännu
bekräftelse) den elementära naturen hos polonium högst tvifvelaktig.

Demargay, som utfört de flesta spektralundersökningar på detta
område, kunde visserligen i början icke ens hos radium finna några nya
linier. Men kort derefter gaf ett aktivare radiumpreparat en ny linie i
ultraviolett. Hos senare fraktioner framträdde denna linie starkare och
samtidigt visade sig andra nya linier med samma intensitet som
barium-linierna. Curie*® sista radium visade sig äfven vid spektroskopisk
pröfning endast obetydligt förorenadt och bestod således af nästan rent
klor-radium. Numera räknar Demargay radium till de medels spektroskopet
lätt påvisbara grundämnena. För att upptäcka radium genom
spektral-undersökning behöfs emellertid 50 gånger starkare radioaktivitet hos
preparatet än hos metalliskt uran. Betänker man, att Curies voro i stånd
att påvisa en radioaktivitet, som uppgick till blott en hundradel af urans,
så ser man, hur öfverlägsen den elektroskopiska metoden är i jämförelse
med den spektroskopiska.

Enligt Giesel (Phys. Z. s. 3, 578, 1902) färgas bunsenlågan af
radium-bromid karminröd. Spektrum består af två band i rödt, en linie i blått
och två violetta linier.

Äfven hos Curies bästa poloniumpreparat kunde Demargay ej
upptäcka andra linier än vismuts. Crookes fann visserligen i motsats
härtill en ny linie i ultraviolett, men denna uppgift tarfvar ännu bekräftelse.

Det af Hofmann och Strauss upptäckta aktiva blyet visar likaledes
en ny linie i ultraviolett.

Radiums egenskap af nytt grundämne har fullt bekräftats genom de
atomviktsbestämningar, fru Ourie utfört. Af dessa ännu ej afslutade
undersökningar framgår, att radiums atomvikt ligger åtminstone mycket
högre än 174, enligt den allra nyaste bestämningen vid 2251).

Angående poloniums natur ha nya rön gjorts af MarcTcwald, som
bearbetat material ur pechblende. Detta visade sig relativt rikt på
radioaktiv vismut. Utbytet af vismutoxiklorid utgjorde ungefär l % af
råmaterialets vikt och den vunna produkten var starkt radioaktiv. Af
väsentlig betydelse är, alt radioaktiviteten bibehöll sig oförändrad under
flera månader.

Under växlande försök att afskilja en radioaktiv substans lyckades
detta slutligen för MarcJctvald på ett mycket enkelt sätt. Han försökte (
nämligen separera den aktiva vismuten från öfriga närvarande metaller
genom elektrolys. Det visade sig då, att den metall, som först afsatte
sig på katoden, var mycket starkare radioaktiv än utgångsmaterialet.
Detta resultat föranledde ett försök att i en saltsur lösning af kloriden
ersätta den radioaktiva metallens joner med vanliga vismut) ön er genom
att doppa en polerad vismutstaf i lösningen. Då inträffade verkligen, att
metallstafven öfverdrogs med en fin, svart beläggning, som under flera
timmar tilltog i tjocklek. Sedan stafven uttagits ur lösningen och tvättats
med alkohol, utöfvade den en öfverraskande stark verkan på elektroskopet.

Af stor betydelse är, att hela mängden radioaktiv metall under loppet

*) Compt. R. 135, p. 161.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free