- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
77

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

då neodym vid dessa fraktioneringar går i moderlutarne och dessutom
det rena neodymammonium nitrat et på grund af sin lättlöslighet endast
med svårighet kan erhållas i kristalliseradt tillstånd.

Det gällde nu att finna en fraktioneringsmetod, hvarvid skilnaden i
löslighet mellan de olika salterna var möjligast stor, och hvarvid
neodym-saltet kunde erhållas i väl utbildade kristaller, som lätt kunna befrias
från moderlut. Sedan Holmberg undersökt en mängd salter af organiska
syror, fann han ett synnerligen lämpligt i metanitrobenzolsulfonatet.

Jordartssalterna af metanitrobenzolsulfonsyran förhålla sig i afseende
på sin löslighet så, att lantansaltet är svårlösligast, derefter komma
cerium, praseodym, neodym, Samarium och ytterjordar. Ordningen är
sålunda precis densamma som för ammoniumdubbelnitraten. Vid den
Holm-ber g’ska metoden låta emellertid Samarium och ytterjordar synnerligen
bekvämt aflägsna sig på den grund, att deras salter icke äro isomorfa
med ceritoxidernas, och vidare låta lantan och praseodym äfven raskt
aflägsna sig, då nemligen didy m saltet, trots sin större löslighet, visar en
betydande kristallisationsförmåga. Holmberg har på detta sätt lyckats
erhålla en neodym, som är fullkomligt fri från alla jordarter med
ab-sorptionsband.

Det är rätt intressant att se, huru Auer von Weisbach, hvilken, som
bekant, var den som först visade, att den gamla didym bestod af en
blandning af tvenne grundämnen, nemligen neodym och praseodym,
tecknade neodyms spektrum. Han hade tydligen aldrig detta ämne rent
från praseodym, men då han trodde, att absorptionsbanden i det blå
fältet voro praseodymband, tog h^n bort dem från neodymspektret. —
(När han bestämde atom vikterna på dessa grundämnen f or vexlade han
dem, så att praseodym fick neodyi^is och tvärt om. För öfrigt stämma
hans värden temligen väl med de sedan funna.)

Till nyare arbeten öfver jordarterna höra äfven en utförlig
monografi öfver ytterbium af Astrid Cleve, hvarigenom detta ämne kan sägas
vara lika väl karakteriseradt som de lättare åtkomliga ceritoxiderna. —
Ytterbium ansluter sig mycket nära till de öfriga ytterjordarne, särskildt
till erbium.

Bland arbeten, som i hög gra^ befordrat vår kännedom orn de
sällsynta jordarterna, förtjena i synnerhet framhållas de Forsling’ska
spek-tralanaly tiska undersökningarne. Till sina föregående arbeten öfver
didyms, samariums och praseody^ns absorptionsspektra lade Forsling
1900 ett nytt stort arbete öfveij ytterjordarne. Han undersökte
hol-miums, tuliums och erbiums absorptionsspektra i olika koncentrationer,
och ett af de viktigaste resultaten af detta For slingas arbete var den
fullständiga vederläggning, som den Kruss-Nilson’ska teorien härigenom
fick. Det fanns visserligen förut åtskilligt, som tydde på, att denna
teori, som på sin tid väckte ett stort uppseende, ej var så synnerligen
väl begrundad, men man kan säg£,, att den genom de Forsling’ska
arbetena fått sin dödsstöt. — Forsling har nemligen visat, att det är
fullkomligt omöjligt att i de Kruss-Nilson7ska preparaten, hvilka bestodo af
blandningar af jordarter, och der såjlunda i spektra förefinnas en myckenhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free