- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
79

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

1896 .............................. 105.9 deciton.

1897 .............................. 110.1

1898 .............................. 119.2

1899 .............................. 122.9

1900 ............................. 126.1

1901 .............................. 146.7 »

I Sverige var resultatet vida sämre, nemligen:

Hektoliter. Decitonx).

1896 .............................. 131 - 92

1897 .............................. 117 - 82

1898.............................. 84 - 59

1899 .............................. 77 - 54

1900 .............................. 130 = 91.

År 1900 var för Sverige ett alldeles ovanligt gynnsamt potatisar2),
och dock var skörden 35 dt. mindre än i Tyskland.

Till korntalet har skörden i Sverige under senare åren hållit sig
omkring 7:de kornet (6.7), hvarvid märkvärdigt nog Vesterbotten och
Norrbotten oftast lemnat högsta korntalet.

Då vi visat, att den tyska skörden 1900 utgjorde 35 dt. mer än den
svenska, så utsäger detta likväl icke hela skillnaden mellan båda, ty
potatisen i Tyskland har säkerligen minst 2 å 3 procent högre
stärkelse-halt än i Sverige, hvilket ännu mer Ökar skördens värde. Medan man
i Tyskland, med en stärkelsehalt af c:a 20 % erhöll 24.2 deciton
stärkelse pr hektar, får man i Sverige omkring 16.4 dt., således en skillnad
på 7 ä 8 dt. pr hektar. Betydelsen häraf i ekonomiskt afseende
framgår bäst, om man tänker sig potatisen använd till brännvin; därvid
lämnar nemligen l kg. stärkelse minst l liter brännvin af 50 %. Under
det att man i Tyskland af potatisen på l hektar får 2,420 liter, får
man i Sverige, äfven i goda år, blott 1,640, eller 780 liter mindre,
representerande, mycket lågt räknadt, ett värde af 100 kronor. Med
dessa siffror för ögonen förstår man lätt, att i Sverige ännu finnes ett
vidsträckt och lönande fält för arbetet att höja jordens afkastning.

Det må vara, att potatisen på grund af klimatet trifves bättre i
Tyskland än hos oss, särskildt att den är mindre utsatt för frost, men
den omständigheten, att potatisen, efter korntal räknadt, tyckes gifva
utmärkt skörd i norra Sverige, visar, att vi här dock hafva goda
förutsättningar för dess odling, hvartill kommer, att potatisen är en
höglands-växt; konsten är blott att genom det menskliga arbetet göra
potatisodlingen mera lönande, hvilket sker på sådant sätt, att man medelst
urval framdrifver stärkelserikare och mera gifvande potatissorter.

Det är bekant, att h vitbetan genom planmässig kultur blifvit
alltmera sockerrik, så att sockerhalten från 1860-talet, således på omkring
40 år, stigit från 7 till 15 X ocn ni era. Först härigenom har betsocker-

’*) Härvid antages l hektoliter potatis väga 70 kg.

2) 1889 synes hafva varit ett af de bästa potatisaret! i mannaminne, ty då
skördades 147 hl. = 103 dt. pr hektar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free