Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
industrien kunnat iå sin nuvarande utveckling och sockerproduktionen»
tyngdpunkt blifvit förlagd till Europas tempererade zon, där man för 50
år sedan knappt kunde drömma om en sådan möjlighet. Detta
förhållande är ett talande bevis på, huru de jordiska utvecklingsmöjligheterna
i hög grad påverkas af den menskliga viljan och mången gång taga en
ej anad riktning. Någonting dylikt kan också tänkas förestå
potatisodlingen. Genom de tyska kulturförsöken har icke blott stärkelsehalten
utan också afkastningen ökats, och detta så, att år 1901 skördades 40.8
dt. mer pr hektar än 1896 eller inalles 163.5 millioner dt., motsvarande
400 millioner mark större värde ensamt för potatis än 1896. Vid
jemförelse med brödsäden finner man, att i medeltal under åren 1896—1901
potatisen lämnat vida större mängd näringsämnen än hvarje slag af
brödsäd. Pr hektar skördades nemligen i
sommarråg........................ 8.2 dt. näringsämnen
vinterråg.......................... 11.4 » »
sommarhvete .................. 12.8 » »
vin terh vete........................ 14. i » »
potatis.............................. 27.5 » »
Under det för Tyskland ovanligt gynnsamma potatisåret 1901
skördades i hela landet i form af potatis iy4 gånger så mycket
näringsämnen som i form af brödsäd. Potatisen lämnar därför det största
bidraget-till folkets näring, och ökningen i potatisafkastningen går mycket
fortare än ökningen i folkmängden. Det är också en sedan gammalt
känd sak, att genom potatisens införande i Europa lämnades uppehälle
åt en vida tätare folkmängd än förut, och man må icke föreställa sig,
att vi ännu närmat oss gränsen för potatisens afkastning, ty år 1901
skördades på många egendomar i Tyskland ända till 3b* O deciton pr
hektar eller mer än dubbla medeltalet för hela landet. Vi kunna alltså
draga stora vexlar på framtidens jordbruk.
Detta är naturligtvis ett glädjande sakförhållande, men ett godt
potatisar har den olägenheten med sig, att man ej kan finna någon
lämplig användning för all potatisen, och just med afseende härpå har
man i Tyskland slagit in på åtskilliga försöks vägar. Till en början är
det tydligt, att för många fall det skulle vara förmånligt att hafva
tillgång till billiga potatiskonserver, ty ehuru vanlig färsk potatis smakar
bäst, håller den sig dock ej huru länge som helst, och därför hafva
potatiskonserver sin betydelse, i synnerhet för proviantering af fartyg
samt för export. På utställningen funnos allehanda preparat af torkad
potatis, såsom potatisskifvor, potatismjöl, bröd, bakadt med tillsats af en
större inängd potatismjöl, potatismakaroni m. fi. Ännu bättre än till
menniskoföda lämpar sig torkad potatis till kreatursfoder. Genom
torkning räddar man för nyttig användning en stor mängd potatis, som
annars skulle ruttna eller gro, och i Tyskland har problemet att på
billigt sätt torka potatisen i hufvudsak blifvit löst. Härvid tillgick så,
att både regeringen och flera föreningar, såsom tyska landtbrukssällskapet,
brämieriidkareföreningen m. fi. sköto tillsammans ett pris på 30,000 mark
för den bästa potatistorkapparaten. 22 ingeniörfirmor täflade om detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
