Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
1901—1902. 1902—1903.
af lampor, alla slag........................ 7,200 29,000
» stryklod....................................... 3,075 8,798
» kokapparater .............................. 22,000 25,000
» ugnar.......................................... 250 2,250
För spritmotorer har centralen redan 770 leveranskontrakt på
denatu-rerad sprit, och dessas antal ökas dagligen. Under de fyra första
månaderna 1902—1903 afsattes 800,000 liter sprit till motorer mot 275,000
under året förut, alltså en betydlig stegring. Naturligtvis skulle man
äfven hos oss kunna införa sprit till konkurrens med fotogen, ehuru
därtill fordras åtskilliga förutsättningar, som nu ej äro till finnandes.
Ett kan man likväl se, att solvärme, som i längst förflutna jordperioder
blifvit så att säga magasinerad för framtida behof i form af stenkol och
petroleum, detta solvärme kunna vi alltjemt magasinera för våra behof
af ljus, värme och kraft och detta helt enkelt därigenom, att vi låta
den lilla jästsvampen förvandla potatisens och sockerbetans stärkelse och
socker till sprit, då vi få ett brännmaterial, som kan täfla med både
kol och petroleum.
I Sverige importerades 1900 omkring 72 millioner kg. petroleum
till ett värde af nära 11 millioner kr., på senare åren har denna import
stadigt ökats och man skulle ju här som i Tyskland kunna Önska, att
en del af utgiften för fotogen kunde inbesparas genom användning af
inhemsk sprit till lyse.
Öfversikt af hartsernas kemiska beståndsdelar.
Af Alb. Vesterberg.
Under benämningen hartser brukar man sammanfatta vissa
växt-sekret, hvilka med hänsyn till sin konsistens och löslighet (särskildt i
sprit) af gammalt indelats i följande 3 grupper: 1) egentliga hartser
eller hårdhartser, 2) balsamer eller mjukhartser, blandningar af
hård-hartser med flyktiga oljor, och 3) gummihart s er eller slemhartser,
blandningar af hårdhartser med gummi eller växtslem och ofta äfven med
flyktig olja.
Att hartserna äro af stor praktisk betydelse och användning, därom
öfvertygas vi lätt redan vid en blick omkring oss i det dagliga lifvet.
Nästan hvarje möbel och många andra af våra husgeråd låna sin glans
från hartser, använda i form af polityr eller fernissa. När vi afsända
ett värdebref, använda vi hartser i form af lack för att, som en viss
författare uttryckt sig, åstadkomma ett »skyddsmedel mot obehörig
nyfikenhet». Själfva papperet, vi skrifva på, är oftast impregneradt med
hartssyrade salter för åstadkommande af den s. k, limningen. — De
katolska kyrkorna dofta af weihrauchhartsets sönderdelningsprodukter,
en användning af hartser, hvilken som bekant varit i bruk långt till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
