- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
84

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

baka i forntiden. Och huru högt värderade och eftersökta vissa hartser
för dylika och andra ändamål fordom voro, framgår af den bekanta
berättelsen om de vise männen från Österlandet, bland hvilkas »kostbara
håfvor» äfven rökelse oeh myrraharts nämnas vid sidan af guld.

I industrien användas hartserna vidare för tillverkning af hartstvål,
hartsolja, smörjmedel för maskiner och många andra produkter.

Vända vi oss ändtligen till hartsernas användning i läkekonsten, så
är denna icke den minst viktiga, hvilket framgår redan däraf, att vår
svenska farmakopé upptager bortåt ett tjugutal hartser, däribland t. ex.
kopaivabalsam, terpentin, myrra, benzoe, jalappa, samt nästan dubbelt så
många sammansatta läkemedel, vid hvilkas beredning ett eller annat
harts användes.

I betraktande af hvad som nu anförts om hartsernas användning,
inses lätt, hvarför desamma sedan långt tillbaka ådragit sig äfven
kemisternas uppmärksamhet och varit föremål för deras undersökningar.
Och att den kemiska undersökningen af hartser mången gång ledt till
mycket viktiga resultat, därom erinras vi oupphörligt vid studiet af den
allmänna organiska kemien.

Det ytterst viktiga kolvätet benzol, grundsubstansen för hela den
stora aromatiska eller isocycliska serien inom den organiska kemien, har
sitt namn af benzoehartset. Detta harts innehåller nämligen benzoesyra,
hvilken, såsom Mitscherlich 1834 visade, vid destillation med kalk ger
benzol. Andra viktiga kolväten, som erhållits ur hartser, äro toluol, så
benämndt efter sin förekomst i tolubalsam, styr öl, C6H5 . CH = CH2,
likaså i storaxbalsam, terpener i barrträdsterpentin m. fl.

Af alkoholer hafva i hartser anträffats bland andra: b etylalkohol,
C6H5.CH2OH, i peru- och tolubalsam samt storax; den sistnämnda
balsamen innehåller därjämte de närbeslägtade alkoholerna
fenylpropyl-alkohol, C6H5.C2H4.CH2OH, och kanelalkohol, C6H5.CH-CH.CH2OH.
I det fossila hartset bärnsten finnes den till terpenernas grupp hörande
alkoholen borneol, C10H17 . OH.

Af aldehyder anträffas paraoxibenzaldehyd, C6H4 . OH . CHO, i
aka-roidharts samt vanillin, C6H3 . CHO . OCH3 . OH (l, 3, 4) i peru- och
tolubalsam och i benzoe samt i ringa mängd äfven i barrträdshartser.

Bland i hartser förekommande vanliga karbonsyror hafva vi att
märka: bärnstenssyran, som i riklig mängd (såsom eterart af
hartsalkoholen succinoresinol) förekommer i bärnsten, den nyssnämnda
bengoe-syran i benzoe och drakblod, den därmed nära besläktade salicylsyran
i ammoniakgummiharts, vidare kanelsyra, C6H5 . CH = CH . COOH
(styrolkarbonsyra) i storax, peru- och tolubalsam, akaroid och
sumatra-benzoe. En oxikanelsyra, C6H4 . CH = CH . COOH . OH,
parakumar-syra, förekommer i akaroid samt i vissa slags grankåda1).
Dioxikanel-syror eller derivat af sådana äro följande tre, i hartser anträffade syror:

*) Tyskarnes s. k. »Uberwallungsharz», till hvilket den hos oss i många
landsändar begagnade »tuggkådan» hör. Redan Berlin påvisade i den sistnämnda en
egendomlig, kristalliserande syra, hvilken sedan af Bamberger identifierats med
para-kumarsyra. Då denna syra säkerligen är antiseptisk, finner man häri en antaglig
förklaring till tuggkådans föregifna tandkonserverande egenskaper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free