- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
85

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

C2H2CO (1)

(C2H2COOH (1) rC2HaCOOH (1) r H |

C6H3OH (3) C6H3OCH3 (3) ^u>–––O (2)

LOK (4) *OH (4) OH (4)

Kaffesyra. Ferulasyra. Umbelliferon.

Kaffesyra och ferulasyra förekomma i svarttallens (Pinus Laricio
Poir.) »Uberwallungsharz», den sistnämnda därjämte, som namnet
antyder, i gummihartset af Ferula Asa Foetida och F. Narthex
(»dyfvels-träck») samt i andra umbellathartser. Umbelliferon i galbanum m. fl.
iimbellathartser.

Förutom de inbördes släktskapsförhållanden mellan de anförda
hartsbeståndsdelarna, som redan påpekats, förtjänar vidare nämnas, att
vanil-lin, kaffesyra och ferulasyra äro intressanta exempel på derivat af den
i växtriket så ofta företrädda »protokatekutypen», d. v. s. benzolderivat,
i hvilka, liksom i protokatekusyran,

(COOK (1)
06H,{OH (3), en kolhaltig radikal och två grupper OH (resp. OCH3)

° IOH (4)

intaga den inbördes ställningen l, 3, 4.

Ofvan meddelade exempel på hartsämnen af välbekant konstitution
skulle kunna mångfaldigas, i synnerhet om man äfven ville medtaga de
sönderdelningsprodukter, som erhållits af hartser genom deras oxidation,
smältning med kali eller torrdestillation, vare sig enbart eller med
zinkstoft, kalk etc. Jag inskränker mig dock härvid till att erinra om, att
de två viktiga fenolerna resorcin och guajakol fått namn af sin
härkomst ur hartser: guajakol ur guajakhartset; resorcin, till en början
betraktad som »orcin» af resina galbanum.

Vid redogörelsen för hittills anförda hartsbeståndsdelar hafva vi så
att säga icke behöft lämna den organiska kemiens allfar vägar. Detta
blir däremot händelsen, om vi nu öfvergå till de för Jiartserna mera
specifika ämnena. Icke som om dessa ämnen sällan eller aldrig skulle
hafva varit föremål för kemiska studier; men resultatet af de kemiska
forskningarna på detta område har ofta varit så ringa och osäkert, att
man tryggt kan påstå, dels att flertalet hittills beskrifna specifika
hartsämnen icke äro rena föreningar utan blandningar af flere, dels att i
många fall en och samma sak i olika grader af renhet beskrifvits under
flera olika namn. Det råder med andra ord på detta område fortfarande
samma oreda som för 10—20 år sedan i fråga om de med hartserna
närbesläktade eteriska oljorna. Ej underligt därför, om man ännu vet
mycket litet angående de specifika hartsämnenas inbördes släktskap och
nästan intet om deras kemiska konstitution.

, Emellertid synes under de senare åren intresset för kemiska harts^
undersökningar vara i tilltagande, och det torde därför ej vara olämpligt
att här lämna en redogörelse för några hittills på detta område vunna
resultat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free