- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
86

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bland dem, som på senaste tiden bearbetat hartsernas kemi, må
särskildt nämnas professor Tschirch i Bern, föreståndare för
Farmaceutiska Institutet vid därvarande universitet. Han har med tillhjälp af
många medarbetare utfört kemiska undersökningar af ett stort antal
hartser och har äfven utgifvit en stor monografi öfver hartserna från
kemisk och botanisk synpunkt.[1]

Tschirch indelar de specifika hartsämnena på följande sätt:

1. Resinotannoler eller tannoler. Färgade hartsalkoholer (eller
fenoler?) af utpräglad garfämnekaraktär, bland annat yttrande sig i
färgreaktioner med järnklorid. Amorfa. I hartserna vanligen förekommande
som eterarter (resiner, se nedan 4).

2. Resinoler eller hartsalkoholer. Färglösa, vanligen kristalliniska
kroppar, som i hartserna förekomma dels som eterarter (resiner), dels fria.

3. Resinolsyror eller hartssyror. Färglösa, kristalliserande kroppar
af utpräglad syrekaraktär, lösliga i sodalösning. Stundom oxisyror, men
då vanligen svårt acetylerbara. Förekomma merändels i fritt tillstånd,
men stundom som eterarter.

4. Resiner eller hartsetrar. Eterarter af aromatiska syror
(benzoesyra, kanelsyra etc. (se ofvan s. 84), med resinotannoler och resinoler.

5. Resener eller indifferenta hartskroppar. Färglösa, i allmänhet
amorfa. I saknad af alkohol- eller syrekaraktär.

Hufvudsakligen på grund af denna indelning har Tschirch för
hartserna som sådana uppställt följande schema:

A. Tannolhartser:

        I. Benzhartser. Ex.: Benzoe, peru- och tolubalsam, akaroid.
Bihang: storax.

        II. Umbellathartser. Ex.: Ammoniakgummi, galbanum,
dyfvelsträck.

B. Resenhartser:

        I. Burseracéhartser. Ex.: Myrra, weihrauch eller olibanum,
elemi,[2] mastix.

II. Dipterocarpéhartser. Ex.: Gurjunbalsam, manillakopal.

C. Resinolsyrehartser.

        I. Koniferhartser. Ex.:

                1. Sandarak, kaurikopal, kanadabalsam.

                2. »Überwallungs»-hartser, vanlig terpentin och dess
produkter: galipot, resina pini flava och kolofonium.

                3. Bärnsten.


[1] Tschirch, Die Harze und Harzbehälter. Historisch-kritische und
experimentelle, in Gemeinschaft mit zahlreichen Mitarbeitern ausgeführte Untersuchungen.
Leipzig 1900.
[2] Enligt förf:s undersökningar är åtminstone manillaelemi (se nedan) snarare
att hänföra till resinolhartserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1903/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free