- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
88

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

alkohol å 98 vol-X)- De gifva flere karakteristiska färgreaktioner, t. ex.
Liébermanns kolestolreaktion: några mg. substans löst i några droppar
kloroform och försatt med ungefär 10 droppar ättiksyreanhydrid ger
efter tillsättande af l—2 droppar konc. svafvelsj^ra en vackert
purpurrödviolett vätska. I detta som i många andra afseenden erinra amyrinerna
starkt om kolesterin. Liksom detta äro de utprägladt alkoholartade
kroppar, hvilka vid kokning med ättiksyreanhydrid eller upphettning med
benzoylklorid gifva vackert kristalliserande eterarter.

Amyrinerna äro sekundära alkoholer, emedan de med kromsyra i
isättiklosning gifva kristalliserande ketoner, hvilka i sin ordning med
hydroxylamin gifva kristalliserande ketoximer.

Mot brom visa de sig som mättade föreningar och gifva
substitu-tionsprodukter, C30H48Br . OH.

Till fosforpentaklorid förhålla de sig egendomligt. I stället för att
på vanligt sätt utbyta OH mot Cl afspalta de vatten och gifva omättade
kolväten, C30H48, amyrilener, utmärkta genom synnerligt stor, om
oorganiska salter erinrande kristallisationsförmåga. Amyrilenernas
sammansättning och molekylarvikt jämte andra förhållanden göra det sannolikt,
att de äro att anse som triterpener, d. v. s terpener med tre gånger
så hög molekylarvikt som de vanliga, enkla terpenerna, C10H16,

(Forts.).

Sveriges utsikter som kemiskt industriland

Af K. Edv. Peterson.

Sveriges kemiska industri är af ringa betydelse, ej blott om man
jämför den med de större industriländernas, utan äfven om man tager
våra öfriga industriella förhållanden till måttstock vid bedömandet.
Några fabrikationer, hvilka med större eller mindre rätt kunna räknas
tillhöra den kemiska industrien, ha visserligen vunnit en rätt
aktningsvärd betydelse och kunna åtminstone i kvalitativt hänseende mäta sig
med motsvarande industrigrenar i utlandet. Så är förhållandet med
vissa förädlingsindustrier, hvartill jordbruket frambringar råmaterialet,
såsom fabrikationen af socker, sprit, maltdrycker, stärkelse etc. Någon
export af kemiskt-tekniska artiklar förekommer endast undantagsvis;
vanligen anse vi oss vara belåtna, om vi i ett eller annat fall kunnat
någorlunda fylla det egna behofvet. Det är hufvudsakligen af vissa
förädlade skogsprodukter, som någon betydligare utförsel kunnat komma i
fråga, t. ex. af kemisk trämassa och tjära.

Den s. k. kemiska storindustrien, hvilken befattar sig med att i
stor skala framställa de salter, syror och alkalier, som finna användning
inom flertalet andra kemiska fabrikationsgrenar och för öfrigt en hel del
andra industrier, denna kemiska storindustri, som är den grundval, på
hvilken den öfriga kemiska industrien hvilar, förekommer i vårt land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1903/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free