- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
102

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

Rättelse. I referatet öfver lektor Vesterberg^ föredrag vid
sammanträdet den 12 December 1902 (denna årgång s. 5) står Eicinusfett,
bör vara Ricinusfrön; det ifrågavarande fermentet finnes nämligen blott
i den fettfria delen af fröna.

Öfversikt af hartsernas kemiska beståndsdelar.

Af Alb. Vesterberg.

(Forts. fr. XV, 88.)

Anmärkningsvärdt är vidare a-amyrinacetatets förhållande till
kromsyra. Medan det fria amyrinet med detta oxidationsmedel som nämndt
ger en keton, utbyter däremot acetatet H2 mot O och Öfvergår i acetat

af en oxiawyrin, C30H47 \QTT- Såsom formeln antyder, ingår den
upptagna syreatomen ej som hydroxyl. Och då den icke heller uppträder
som karbonyl, får den väl antagas vara i oxidartad bindning, ett i
terpenderivat icke ovanligt förhållande (jämför t. ex. cineol och pinol!)

En med oxiamyrin isomer substans finnes1) färdigbildad i
elemi-hartset. Den skiljer sig dock väsentligt från den med konst erhållna
oxidationsprodukten däri, att den är en utprägladt tvåvärdig alkohol,
C30H48(OH)2, som med ättiksyreanhydrid ger ett kristalliserande diacetat,
C30H48(C2H302)2. Vidare förhåller den. sig till Liebermann^
kolestol-reagens helt annorlunda än amyrinerna och deras med konst erhållna
derivat. Den ger nämligen en i första ögonblicket gul lösning, hvars
färg hastigt mörknar och öfvergår i svartbrun.

Antagligen är denna tvåvärdiga alkohol samma substans, som Baup
i äldre tider (1851) omnämnt, under namn af brein, men ej vidare
undersökt eller analyserat. Tills vidare torde man därför kunna
bibehålla Baup’s namn for ifrågavarande, först på 1890-talet återfunna
elemibeståndsdel.

Hartsalkoholer eller resinoler af väsentligen annan, mera fenolartad
karaktär, än amyrinerna, hafva af Samberg’er anträffats i
»Uberwallungs»-harts af gran,| svarttall (Pinus Laricio, Poir.) och lärkträd. De synas
här förekomma som eterarter med hartssyror, delvis äfven med
para-kumarsyra etc. Ur de två förstnämnda växternas harts erhöll Samberger

pinoresinol, CI7H12

ur lärkträdsharts lariciresinol, C17

De äro bägge kristalliserande kroppar. Den sistnämnda är bäst
undersökt. Den uppträder i olika modifikationer, med olika smältpunkter;

’) Enligt ännu ej publicerade undersökningar af förf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free