- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
109

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

verkas på det gamla sättet genom att låta klor inverka på ett hydrat,
vanligen släckt kalk i pulverform.

Helt annat är däremot förhållandet inom kloratindustrien. Genom
inverkan af en elektrisk ström på en svagt alkalisk, het lösning af
klor-kalium erhålles omedelbart kaliumklorat (klorsyradt kali), hvilket såsom
varande mycket svårlösligt till större delen af skilj er sig ur lösningen.
Den äldre kloratmetoden fordrade en stor mängd klor, den nya i stället
en ansenlig kvantitet elektrisk ström, hvadan den också blott kommit
till användning i sådana länder, hvilka i likhet med Schweiz och Sverige
äga god tillgång på billig vattenkraft. Såsom banbrytare på detta fält
äro att räkna Gall och de Montlattr i Schweiz samt Oscar Carlson i
Sverige. Så småningom ha tillverkningsmetoderna förbättrats, så att man
numera tillgodogör sig mera än 60 % af den elektriska energien i stället
för 25 yo eller mindre såsom i industriens barndom. Klorattillverkningen
är väl ock den enda, inom hvilken de elektrolytiska arbetsmetoderna
visat sig vara så öfverlägsna de förut använda rent kemiska, att dessa
måst rymma fältet.

Alkalimetallerna, kalium och natrium, ha visserligen ej ännu fått
någon synnerligen betydande användning inom industrien, men de ej
alltför oansenliga kvantiteter däraf, som dock tillverkas, framställas numera
med tillhjälp af elektrolysen.

Vid sina banbrytande arbeten öfver framställningen af metaller på
elektrolytisk väg fann Robert Bunsen det vara lämpligast att gå ut från
de smälta kloriderna. Man begagnar sig emellertid icke af dessa
råmaterial för tillverkning af alkalimetaller genom elektrolys, hvilket i främsta
rummet beror därpå, att kloriderna ha en alltför hög smältpunkt, så att
alla kärl, som kunna komma i fråga att användas vid elektrolysen, starkt
angripas. H. Davy, som i början af 1800-talet upptäckte
alkalimetallerna, Framställde dem genom sönderdelning af motsvarande hydrat er
medelst en elektrisk ström. Det är denna gamla metod som ännu en
gång kommit till heders och som för närvarande användes för
framställandet af de i hvarje fall ej alldeles oafsevärda kvantiteter alkalimetall,
särskildt natrium, som nu bringas i handeln.

Förut begagnades en annan, egentligen från Gay-Lussac och Thénard
härstammande metod att ur hydratet afskilja metallen, nämligen genom
destillation med järn eller kol eller ock, såsom Castner föreslog, koljärn.
Vid arbete i större skala, visade sig emellertid denna metod vara
behäftad med vissa brister, och det var därför en lycklig tanke af Castner
att taga upp Davy^s gamla förfarande och noggrannt fastställa de
försöksvillkor, under hvilka hydraterna på fördelaktigaste sätt kunna öfverföras
i metall. Han fann, att elektrolysen bör utföras vid möjligast lägsta
temperatur, d. v. s. så nära hydratets smältpunkt som det låter sig göra.
För natronhydratet ligger den högsta temperatur, som bör komma i fråga,
endast några få grader öfver smältpunkten (310°), men för det lättare
smältbara kalihydratet har man ett något större spelrum. Om
temperaturen stegras, angriper den vid elektrolysen frigjorda alkalimetallen genast
det osönderdelade hydratet, vätgas utvecklas, och antagligen uppstår oxid.

Castner s metod tillämpas i fabriksmässig skala af Höchster Farbiverke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free