- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
110

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

Framställningen omfattar dock endast natrium, som erhållit en ej ringa
betydelse i och för tillverkning af finare organiska preparater. En
särdeles viktig användning har natrium fått för att reducera cyanat i rått
cyankalium. Vid utlösning af guld ur den guldförande bergarten begagnas
nu i stor utsträckning cyankalium, och en halt af cyanat i detta är
mycket skadlig.

Natriumsuperoxid framställes numera i rätt stor mängd genom
upphettning af natrium. Denna syreförening hör till de kraftigaste
oxidationsmedlen och kommer mer och mer till användning inom tekniken,
särskildt såsom blekmedel för textilfabrikat i stället för väte- och
barium-superoxid.

Den viktiga afdelning af den kemiska storindustrien, som befattar
sig med att förvandla de naturligt förekommande alkalisalterna till andra
tekniskt värdefulla produkter, torde ha mycket goda utsikter att vinna
säkert fotfäste i vårt land, om också förhoppningarna för närvarande ej
synas vara allt för lysande. Saknaden af råmaterial kommer väl alltid
att vara en kännbar brist; men det förhållandet, att Sverige ej själft
producerar och, för så vidt man nu kan se, ej heller har någon
förhoppning om att kunna komma att producera koksalt, kan för ingen del
sägas vara ett oöfverstigligt hinder för uppkomsten af en mycket ansenlig
elektrolytisk natronsaltindustri här i landet.

En betänklig sak i fråga om möjligheten att få till stånd en kemisk
storindustri inom landet är bristen på kalisalter. Förbrukningen af
sådana inom vårt jordbruk är redan nu mycket ansenlig, och allting talar
för, att den kommer att alltjämt stegras. Enligt O. N. Witt förbrukade
nedannämnda länders jordbruk under år 1901 följande kvantiteter kali (K2 O):


Per km. 2 åker kg.
På 1,000 inv. kg.
Total dt.






Nederländerna............................... 461.9 1,900.9 93,690

Tyskland....................................... 391.9 2,638.5 1,379,399

i Belgien.......................................... 297.7 970.4 63,037

! Sverige.......................................... 266.6 1,874.6 93,028

l Skottland....................................... 254.6 889.5 37,521

l Danmark....................................... 98.0 1,150.5 24,994

| Schweiz.......................................... 79.5 550.0 16,913

j England....................................... 61.5 135.6 42,121

l Norge............................................. 55.9 154.6 3,198

Nordamerikas Förenta Stater......... 54.0 1,045.8 761,406

\ Finland......................................... 45.9 199.6 5,115

Irland.......................................... 32.7 155.0 7,054

Österrike....................................... 17.8 130.0 32,833

Frankrike...................................... 16.8 163.2 62,846

Spanien........................................... 8.5 139.4 24,977

Italien ........................................ 6.4 41.7 13,062

Portugal......................................... 1.2 11.7 546

!’ Ryssland............................................ l.o 20.i 20,793

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1903/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free