- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
112

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

strien icke funnit på något tillräckligt billigt sätt att öfverföra fältspaten»
kali i löslig form.

Fosforsyran förekommer bland annat i det ganska allmänna mineralet
apatit, hvilket äfven i vårt land förefinnes i större mängd inom de
järnmalmsförande områdena i Lappland o. s. v. Bearbetningen af dessa,
apatithaltiga malmer är dock förenad med vissa svårigheter, hvadan ännu
ingen mera betydande fosfatindustri, grundad på inhemska fosforhaltiga
bergarter, kommit till stånd. Genom nedsmältning med soda af det
apa ti trikå affall, som erhålles vid bearbetning af vissa lappländska
järnmalmer, tillverkas visserligen ett mycket användbart fosforsyrehaltigt
gödningsämne, wiborghsfosfat; men utvecklingen af en verkligt lifskraftig
fosfatindustri på grundvalen af inhemskt råmaterial beror väl dock i
främsta rummet på, huruvida någon svensk järntillverkning kan komma
till stånd i och för bearbetning af våra lappländska malmer.

Af ett synnerligt stort intresse för vårt lands kemiska industri äro
de försök, som under sista tiden blifvit, efter hvad det vill synas, på
mera än ett ställe, gjorda i syfte att kemiskt binda luftens kväfve och
på sådant sätt erhålla ett ersättningsmedel för det dyrbaraste
växtnärings-medlet, med hvilket åkerjorden i de flesta fall behöfver riktas för att
blifva i stånd att lämna en riklig gröda, nämligen salpetersyran.

Kväfvet är ur kemisk synpunkt ett i hög grad indifferent ämne,
som särskildt högst ogärna förenar sig med syre. Det verksammaste
medlet att tvinga ihop dessa stridiga element torde vara den nu så
mycket anlitade kraft, hvilken visat sig under skillda förhållanden vara likaså
verksam att binda som att lösa, nämligen elektriciteten. Genom mörka
elektriska urladdningar uppstår i luftkretsen ammomumnitrit i mycket
ringa mängd. Det kan knappt råda något tvifvel om, att allt kemiskt
bundet kväfve, som i lefvande eller döda organismer eller rester af
sådana förefinnes på jordytan, härstammar antingen ur denna källa eller
ock genom förmedling af bakterier direkt upptagits af växterna ur luften.
Det torde nämligen vara bekant att vissa växter, enkannerligen ärtväxter,
förmå att ur luften taga sitt behof af kväfve, hvilket äger rum under
medverkan af i jorden lefvande bakterier. Dessa senare samla sig till
små knutar på de finaste rottrådarna till de ifrågavarande växterna, med
hvilka de lefva ett slags samlif (symbios), som för växternas utveckling
är högst fördelaktigt. Genom nedplöjning af en gröda af dylika
kväfve-samlande växter (gröngödning) kan markens halt af kväfve väsentligt
ökas; men i de flesta fall föredrager man dock att vinna samma ändamål
genom gödsling med kväfvehaltiga gödningsämnen, framför allt
chilesalpeter eller ammoniumsulfat, hvars ammoniakhalt i en väl genomluftad
jord med stor hastighet öfverföres till salpetersyra genom inverkan af
i jorden befintliga salpetersyrebildande (nitrificerande) organismer.

Om man tar i betraktande de ofantliga mängder chilesalpeter,
som förbrukas inom landtbruket, och därtill lägger de kvantiteter, som
gå åt för tillverkning af salpetersyra, så synes det som en rätt betänklig
omständighet, att vi för att tillfredsställa vårt behof af nitrater äro
hänvisade till en etjda källa, nämligen öknen Atakama på västra kusten af
Sydamerika. Redan för flera år sedan beräknade man med tämligen stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free