- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
114

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

Bidrag till trätjärans kemi.

Referat af Ernst Larsson.

Uti Teknisk Tidskrifts Afd. f. Kemi och Bergsv. 1897 förekom en
uppsats om trätjära, hvaruti meddelades kokskalor af några tjärsorter,
bland andra af den på världsmarknaden högt skattade »Stockholm Tar».
Författaren till samma uppsats uttryckte äfven sitt beklagande öfver, att
kemisterna hittills visat så föga intresse för trätjäran. Detta förhållande
synes nu ha ändrat sig, i det att icke mindre än två värdefulla arbeten
Öfver trätjära sedan dess blifvit publicerade, nämligen : » Unders0gelser
över norsk tjcere», af D:r Knut T. Str0m, uti Christiania
Videnskabs-Selskabs Forhandlinger 1899, samt: »Uber die chemische
Zusammen-setsung des norwegischen Hotetheers», af D:r J. Alfred Mjöen, belönad
med Christiania Videnskabs-Selskabs guldmedalj och publicerad äfven uti
Zeitschrift fiir angewandte Chemie 1902.

I det följande skall i sammandrag anföras ett och annat ur dessa arbeten.

Stv ’0m framhåller till en början, att stenkolstjäran är rik på
aromatiska kolväten och på baser, medan trätjäran däremot är fri från
baser och nästan fri från aromatiska kolväten, men rik på paraffiner, andra
f ettseriens kolväten och terpener. Båda slagen af tjära innehålla fenoler.
Trätjärans sammansättning varierar mycket och är beroende af
framställningsmetoden, af träslaget och af den temperatur för hvilken träet
blifvit utsatt. Hittills är det hufvudsakligen boktjärans fenoler, hvilka
länge haft farmaceutisk användning, som i högre grad intresserat
kemisterna. Den nu af författaren undersökta tjäran var framställd af
furustubbar i s. k. tjärdal och härstammade från Telemarken. Dess spec.
vikt vid 15° var 1.068; den innehöll:

60.80 X kolväten och indifferenta ämnen.
10.94 » fenoler.
4.75 » syror (räknade såsom ättiksyra).

76.94 %

Vid fraktionerad destillation erhöllos:

intill 250°... ............ ........................................ . ...... ...... .......... .. 82.00 %

från 250 till (vid c:a 400°) starkt inträdande sönderdelning ... 47.00 »
återstod (beck) ............... ........................... . ........... .,......’.............. 20.50 »

99.50 %

En ringa sönderdelning ni ed vattenbildning började visa sig vid
o:a 280°.

Af syror påvisades kvalitativt, genom renframställning och
elementaranalys, så godt som hela raden af de flyktiga fettsyrorna: myrsyra,
ättiksyra, propionsyra, smörsyra (normal), valeriansyra (normal och
He-nard’s), metylpropylättiksyra, kapronsyra (normal), oenantsyra, kaprylsyra
samt möjligen pelargorisyra och kaprinsyra äfvensom inaktiv pimarsyra.
Mängden af ättiksyra och myrsyra var betydligt öfvervägande och ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free