- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
115

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

gjorde 80—-90 % af den totala syremängden (4.75 % af tjäran).
Mängden af de öfriga stod i omvändt förhållande till deras resp. kokpunkter.
Icke destillerbara fettsyror af högre molekylarvikt funnos icke i den
undersökta tjäran.

Af fenoler kunde påvisas: kresol, guajakol, kreosol, etylguajakol,
propylguajakol samt en Cn H16 02 och en C12 H14 0.2.

Kolväten och indifferenta ämnen, olösliga i kalilut, utgjorde 60.8 %
af tjäran och visade den kokskala, som tab. I anger.

Tab. L

Intill 100°............................................. 0.5 %.

100-150°............................................. 1.6 »

150-200°....... ..................................... 12.o »

200—250°............................................ 6.3 » ’

250—300°............................................. 6.3

300—350°............................................. 35.8 »

350—390°............................................. 20.o »

390—400°............................................. 13.2 >

Öfver 400°.................................... .......... 2.6 »

Odestillerbart...................................... 1.7 ->

100.0 %

Spec. vikten af fraktionen 50—100° var 0.7832, och sedan stiger
densamma jämnt, så att fraktionen 365—390° har 1.0125. Omkring
14 % voro fasta ämnen och 86 % flytande. Fraktionerna mellan 160
och 190°, utgörande några få procent af tjäran, visade sig i hufvudsak
bestå af terpener (C10 H16). Vidare påvisades i den fasta delen af de
högre fraktionerna paraffiner, mättade kolväten från C18 H38 till C28 H58
med c:a 85 % C och 15 % H (ofta med c:a l % O). I fraktioner
öfver 390°, hvilka stelnade i förlaget, påvisades reten till en mängd af
c:a 0.8 % af tjäran. Författaren framhåller, hvilka betydande
svårigheter, som ställa sig i vägen för ett fullständigare utforskande af dessa
indifferenta ämnen.

Mjöen undersökte först retorttjära från Fredrikstad, framställd af
torra sågspånsbriketter (med 3 % fuktighet) af hufvudsakligen granspån,
och framhåller, efter att ha anfört resultaten af några mindre
fraktioneringar i glaskolf, hvilken komplicerad blandning af otaliga kroppar tjäran
är och huru omöjligt det vid fraktionering i liten skala är att skilja dem
åt, samt att man först genom att taga 2—3 kubikmeter tjära i arbete
skulle på denna väg kunna uppnå något resultat. Vid 182° afskiljes en
mindre mängd kemiskt bundet vatten och vid 283° inträder starkare
sönderdelning under vattenbildning. ( För att åtminstone gruppvis kunna
åtskilja tjärans beståndsdelar, utan att alltför stor sönderdelning inträder,
så måste destillationen utföras fortast möjligt och vid möjligast låga
temperatur samt under utestängande i möjligaste mån af luft och ljus.
Destillation med vattenånga (äfven öfverhettad sådan) försöktes men utan
gynnsamt resultat. Vakuumdestillation visade sig däremot fördelaktig.
Den ofvannämnda retorttjäran gaf de fraktioner, som upptagas i tab. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free