- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
122

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

och där bakterieverksamheten i marken icke under en stor del af året
hämmas genom vinterkölden. Men dessa naturliga kväfvekällor äro icke
längre tillräckliga för det intensiva jordbruket i det moderna Europas
kulturstater, där behofvet af artificiell kväfvegödsling hädanefter är
oaf-visligt, såvida icke jordbrukaren skall komma till korta i konkurrensen.

Man har sökt trösta sig med, att nya salpeterlager helt säkert skola
upptäckas, innan man hunnit till bottnen af de gamla. I betraktande
af de flera och säregna omständigheter, som samtidigt måste vara
förhanden, för att dylika massor af nitrat skola bildas och magasineras i
jordskorpan, synes det dock skäligen sangviniskt att hängifva sig åt
dessa förhoppningar, äfven om möjligheten af deras uppfyllelse
naturligtvis icke kan förnekas. De tid efter annan uppdykande
tidningsnotiserna om salpeterfynd än i Kalifornien, än i Sydafrika o. s. v. hafva
hittills åtminstone icke visat sig äga någon reell betydelse för
salpetermarknaden och torde böra mottagas med en viss försiktighet.

Man har vidare pekat på ammoniumsulfatet såsom chilesalpeterns
blifvande efterträdare i jordbrukets tjänst. Äfven medgifvet att salpetern
som gödselmedel i flertalet fall utan olägenhet låter ersätta sig med
ammoniumsalter, så måste man härvid erinra sig, att ammoniaktii l
verkningen icke är en själfständig industri utan i hög grad beror på
utvecklingen af andra grenar inom den kemiska storindustrien. Huruvida dessa
äro tillräckligt elastiska för att i händelse af behof medgifva en
mångdubbling af ammoniakproduktionen, kan ifrågasättas. Världsproduktionen
af ammoniumsulfat utgjorde:

1860................................. 10,000 ton

1900.................................. 493,000 »

Den skulle i närvarande stund knappast vara tillräcklig att fylla
ens Tysklands behof af kväfve.

I hvarje fall är det lätt förklarligt, att sökandet efter andra
kväfvekällor än de nu tillgängliga blifvit ett i hög grad brännande problem,
som allt oafvisligare kräfver sin lösning. Lika förklarligt är, att man
härvid i främsta rummet vändt sina blickar till den praktiskt sedt
outtömliga kväfvereservoar jordklotet äger i sitt gasformiga omhölje.

För icke längre än omkring fem år sedan såg det ganska sannolikt
ut, att kväfveproblemets lösning, hvad jordbruksnäringen angår, skulle
uppnås med bakteriologiens tillhjälp. Genom jordens eller utsädets
ympning med lämpliga bakteriekulturer, exempelvis de fabriksmässigt
beredda preparaten nitragin och alinit, skulle kulturväxternas förmåga
att assimilera luftens kväfve högst väsentligt ökas. De högtflygande
förhoppningar, med hvilka detta nya uppslag hälsades, torde ännu vara i
friskt minne, förhoppningar, som tyvärr blott allt för snart skulle gäckas
af erfarenheten. Nitragin och alinit hafva för länge sedan försvunnit
ur marknaden, och om de också här och där ännu äga en eller annan
entusiastisk anhängare — någon praktisk betydelse hafva de aldrig uppnått.

Återstod att på kemisk väg söka öfvervinna det indifferenta
elementets motspänstighet mot föreningars ingående. Laboratorieförsök i denna
riktning hafva anställts sedan lång tid tillbaka. Redan 1784 visade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free