- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
130

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

som på detta sätt impregneras med den nödiga mängden kolsyra,
hvar-emot någon inpressning af kolsyra efter utjäsningen ej äger rum. I fråga
om prisutdelningen var det tydligen omöjligt att tillfredsställa en del
utställare, ty talaren kände flera sådana, som själfva fått guldmedalj men
beklagat sig öfver, att äfven deras konkurrenter fått samma belöning.
Det vore helt visst fördelaktigt, om äldre, många gånger belönade
tillverkare, vid mindre utställningar ville ställa sig utom täflan, hvarigenom
yngre framåtsträfvande fabriker finge komma fram.

Ingeniör J. Landin anmärkte, att en kvalitetsprofning af kaffe på
kemisk väg ej saknade ett visst berättigande och äfven varit föremål
för en grundlig utredning i tyska Gesundheitsamt. Man har trott, att
kaffets arom åtminstone delvis berodde på ett ämne, kalladt kaffeol, men
enligt undersökningar af Jaeckle betingas aromen af uppträdandet af flera
ärnnen, bland hvilka märkes furfurol. Talaren hade själf (Tekn. Tidskr.,
afd. för kemi och bergsv., 1900, 84) sökt att framställa kaffeol, under
förutsättning att detta vore metylsaligenin, men endast fått ett negativt
resultat. Med afseende på prisbedömningen trodde han, att denna fråga
skulle kunna utredas genom en af Samfundet tillsatt kommitté, hvarefter
Svenska Teknologföreningen borde uppmanas att yttra sig orn denna
kommittés utlåtande för att därigenom få en mångsidigare utredning.

D:r Guinchard trodde, att frågan om pris utdelningen lättast skulle
kunna lösas på det sättet, att de tillverkare, som redan vid föregående
tillfällen erhållit guldmedalj, kunde i förekommande fall, d. v. s. när
antalet tillverkare, förtjänta af guldmedalj, vore större än de disponibla
guldmedaljernas antal, af juryn »ställas utom täflan», hvilket i sådant
fall blefve en utmärkelse.

Hr Elfstrand ansåg det vara förlåtligt, om tillverkare, som vid
större utställningar fått gnidmedalj men vid en mindre atspisades med
silfvermedalj, funno en sådan anordning orättvis; saken förtjänade därför
helt visst att utredas men brådskade ej, då ingen utställning torde förestå
på flera år.

Med anledning af den förda diskussionen beslöt Samfundet att
tacksamt antaga d:r Setterberg^ anbud att vid ett följande sammanträde
inleda en diskussion om de föreskrifter, som böra följas vid
prisutdel-ningar, förbundna med offentliga utställningar, och skulle frågans vidare
utredning genom kommitté blifva föremål för framtida beslut.

4) Ingeniör J. Landin refererade nyare undersökningar öfver
metallen radium, hvilket referat finnes infördt i detta häfte, samt förevisade
ett radium preparat (radiumbromid), som lyste i mörkret och inverkade
på en fotografisk plåt till och med genom en stanniolskifva.

Med anledning af referatet sporde prof. Jolin, om det vore bekant,
huruvida radiumpreparat kunde framkalla fysiologiska verkningar,
exempelvis hudutslag, hvartill hr Landin genmälde, att flera slags sådana
verkningar omtalas i litteraturen; för sin egen del tyckte han sig ha
märkt en stickande känsla i handen, när han en stund hållit
preparatet däri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1903/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free