Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
»Skåne», från Helsingborgs maskinafTär, hölls i verksamhet i egen
paviljong och föreföll mycket enkelt och lättskött. Det hvilade på
principen »vatten på karbid», och ett gasverk för 100 lågor kostade i
anläggning 900 kronor, ett för 25 lågor 250 kronor. Firman, som grundades
1900, hade redan anlagt omkring 300 acetylengasverk i södra Sverige
för upplysning dels af fabriker, dels af boningshus, och det kan ej nekas,
att på landet acetylenbelysningen är synnerligen bekväm och mest egnad
att ersätta lysgasen. Till gasverket »Skåne» användes uteslutande karbid
från Alby, och dess pris är för närvarande omkring 25 öre pr kg. I parti
torde den vara vida billigare. Det uppgafs, att någon förstoppning af
brännarne ej behöfver ifrågakomma. Däremot syntes någon praktisk ugn, i
hvilken acetylen användes som bränsle, ej till, och denna sida af acetylens
användning väntar ännu på sin lösning. Acetylengasverket »Skåne» hade
flera vattenbehållare, och karbiden kommer där efter hvartannat i beröring
med allt renare vatten, så att den till sist är fullständigt omsatt till
kalk, hvarför lukten reduceras till ett minimum.
Från Sulitelma A.-B. funnos utställda dels kopparmalmer från
Sulitelma, såsom kopparkis med 25 % Cu, svafvelkis med 5 % Cu och
45 % S och kopparhaltig glimmerskiffer, dels stufler af blåkoppar i rån
Alten med 40—50 % Cu, dels profver af besserner-koppar med 99.5 %
Cu, framställd i Sulitelma, enligt hvad som uppgafs, och på
raffinad-koppar af 99.9 % Cu, framställd i Helsingborg. Bolaget stiftades 1891
med ett aktiekapital af 3 millioner kronor och har grufvor både i
Sulitelma och Alten i Norge, och särskildt från Sulitelma nedföras malmerna
till Helsingborg, där de rostas och Svafvelsyrligheten tillgodogöres för
framställning af svafvelsyra och aluminiumsulfat, medan de afrostade
malmerna bearbetas på cementkoppar, guld och silfver. Svafvelsyran
åter får sin hufvudsakliga användning till framställning af superfosfat i
skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriks A.-B:s fabriker. Detta senare
bolag grundades 1875 med ett kapital af 3 millioner kronor och
tillverkar årligen 16,000 ton svafvelsyra, 30,000 ton superfosfat, 2,000 ton
aluminiumsulfat och 150 ton alun; tillverkningsvärdet uppgår till
omkring 2l/2 millioner kronor, och antalet arbetare är 300.
Koppar och mässing äfvensom råvaror därtill funnos utställda i en
synnerligen vacker monter för Svenska metallverkens
försäljningsaktiebolag, som omfattar Skultuna, grundlagdt 1611, Granefors d:o 1618 och
Nordiska -metallaktiebolaget d:o 1898.
Emaljerade-plåtkärl. Denna industri har på senare åren utvecklats
betydligt, och bedrifves förnämligast af två fabriker, Kockums
emaljer-verk i Ronneby och Svenska stålpressningsaktiebolaget Olofström. Enär
jag haft tillfälle att på närmare håll studera tillverkningen i Ronneby,
vill jag med några ord skildra densamma. I Ronneby användes engelsk
järnplåt, som för ändamålet importeras i runda skifvor af olika storlek,
s. k. ronder, eller för framställning af aflånga eller fyrkantiga föremål
såsom karotter o. d. i fyrkantiga skifvor. Dessa skifvor komma först till
stansverket, där de utpressas till den form, de skola få, t. ex. en bägare.
Vid större föremål, t. ex. tvättkannor, sker utstansningen i flera tempo,
emedan järnskifvan eljest skulle spricka. Om föremålet har raka sidor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
