- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
156

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15fi

antikomplement, hvilken förmår att hindra hämolysiner att hämolysera
blod. Äfven i detta fall äger en tydlig kemisk mäss ver kan rum.
Emellertid har jag funnit, att antikomplementet ej, såsom Ehrlich och
Mor-genroth anse, binder komplementet, utan det binder hämolysinet. Detta
framgår däraf, att antikomplementets verkan är svagare (vid samma
hämo-lysinmängd), om amboceptor och komplement förefinnas i ungefär lika
mängder, än om den ena af dessa finnes i mycket stort öfverskott. I
förra fallet finnas nämligen i vätskan betydande mängder af de båda
ämnen, som kunna bilda hämolysin, så att om detta bindes af en
ekvivalent mängd antikomplement, nytt hämolysin i rätt stor mängd kan
bildas. I senare fallet finnes en högst obetydlig del af den kropp, som
är tillsatt i liten mängd, fri i vätskan — nästan allt är bundet af den
i stort öfverskott närvarande andra komponenten. Sättes således en med
hämolysinet ekvivalent mängd antikomplement till lösningen, så nybildas
endast försvinnande små mängder hämolysin. Antikomplementet borde
därför kallas antihärnolysin.

Alla dessa förhållanden kunna också beräknas enligt lagarna för
kemisk massverkan; räkningarna äro något komplicerade, hvarför jag här
förbigår dem.

Äfven angående reaktionshastigheter ha åtskilliga försök blifvit gjorda.
De erbjuda en synnerligen rik omväxling, men förhålla sig i allo som
vanliga kemiska reaktioner. Försvagningen af gifter (tetanolysin, löpe)
genom syror och baser synes bero på en inverkan af väte- resp.
hydroxyl-jonerna.

Öfver hufvud taget visar den hittills vunna erfarenheten, att så vidt
man hittills försökt, lagarna för den kemiska massverkan och
reaktionshastigheten behärska hela den kemiska sidan af serum-terapien, som
genom en bearbetning i angifven riktning snart torde öfvergå till de
exakta naturvetenskaperna.

Belysnings- och värmegas för laboratorier.

Af Mats Weibull.

På laboratorier som ligga på landet eller i städer, där icke lysgas
finnes, vållar gasfrågan många svårigheter. Här på Alnarp är denna
fråga för närvarande aktuell, därigenom att ett nytt laboratorium snart
skall uppföras. Då jag under en resa i utlandet gjort några iakttagelser
häröfver, och dessa möjligen kunna intressera andra, meddelas de härmed.

På landtbrukshögskolan i Aas (Norge) använder man för
undervisningslokaler elektricitet, likaså äfven som värmekälla för laboratoriet.
Det är emellertid både dyrbart och i många fall icke synnerligen
lämpligt för flera kemiska behof. Man är därför betänkt på att vid sidan af
elektricitetsverket anlägga ett särskildt gasverk för laboratoriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free