- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
158

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

Några anmärkningar kunna dock riktas mot detta gasverk.

1) Verket kräfver en ej obetydlig eftersyn, såvida gasen skall vara
af jämn beskaffenhet. Gasverket måste behandlas olika under den varma
och den kalla årstiden samt om få eller flera lågor brukas.

2) Passas icke gasverket noga (såsom då brist på tjänare förefinnes),
blir gasen ojämn: ibland för-stark (d. v. s. .mycket gasolinrik och
brinner då med sotande låga i hvarje bunsenbrännare), ibland för svag
(d. v. s. luftrik och ger då i hvarje brännare för ringa låga, resp.
värmemängd).

3) Därigenom spilles gas, ty för att få lågan normal eller
ändamålsenlig måste man ofta utan nytta bränna upp den svaga eller den för
starka gasblandningen.

Gasen ställer sig på grund af dessa olägenheter rätt dyr, huru dyr
är icke möjligt att med bestämdhet afgöra, då gasmätare saknas och
gasstyrkan, d. v. s. förhållandet mellan gasolin och luft, växlar synnerligen
mycket vid olika tillfällen.

Dessa svårigheter äro afhjälpta vid ett gasverk och en gas, som
aer o gengas-sällskapet i Hannover, Kornstr., 35 för närvarande levererar.
Vid mitt besök i denna stad under slutet af juni månad var jag i
tillfälle bese såväl fabriken för nämnda verk som ock ett annat sådant
gasverk i full verksamhet.

Som värmekälla användes en petroleumeter, »solin», med kokpunkt
under +80° och sp. vikt — 0.655, hvilken i ett särskildt verk blandas
med luft till en gasblandning, »aVrogen», af konstant sammansättning.

Aerogen gas verket består af följande delar: 1) solinbehållaren med
solinfördelaren, 2) gasbildaren, där solinen bringas till afdunstning och
blandas med luft, 3) gasmätarn och regulatorn, hvilken sistnämnda
reglerar tillförseln af solin och luft, 4) gasbehållaren och slutligen 5) en
motor, som drifves med aerogen och har till uppgift att i gasbildaren
fördela solinen så fint, att densamma helt upptages af den samtidigt
insugna luften, hvarefter den sålunda erhållna aérogenen från gasbildaren
utpressas i behållaren.

Gastrycket håller sig i detta verk konstant; när gasförbrukningen
af någon anledning upphör, stannar arbetet i gasbildaren automatiskt.
Vill man, att apparaten ej vidare skall fungera, släcker man blott den
låga, som förser motorn med värmegas. När gasverket däremot skall
fungera, tändes en liten aerogenlåga, och apparaten sköter sig nu efter
l å 2 minuter helt automatiskt.

Hvarje kbm. aerogengas innehåller i det närmaste 250 gr. solin
och har en eg. vikt af 1.2 i förhållande till luften. Den för
gasbildningen nödiga solinen fås i handeln1), i Malmö exempelvis, för 45 öre pr
kg. Materialet för en kbm. aerogengas kostar alltså för närvarande hos
oss 11 öre. Härtill kommer kostnaden för motorns (varmluft) gång, som
vid mindre gasverk uppgår till 2 öre pr kbm., men vid större
förbrukning är mindre. I medeltal kan man alltså beräkna gaskostnaden till
13 öre pr kbm. Till jämförelse må nämnas, att lysgas i Berlin och

*) enligt uppgift af Akt.-bolaget W. Nansen & K:i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1903/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free