- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Femtonde årgången. 1903 /
170

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

uti Teknisk Tidskrift och andra Teknologmötets (år 1886) förhandlingar,
Shoe and leather reporter (Newyork), industri tidningen Norden och
sedermera i Kemiska notiser.

Kemiska notiser — så var, som ännu vår tidskrifts rubrik
tillkännagifver, till en början namnet på Kemistsamfundets organ. Vid min
hemkomst fann jag, att refererandet af Kemistsamfundets förhandlingar
i Teknisk tidskrift upphört. Tiden syntes mig med de s. k. »vidgade
vyer», jag på min utländska resa erhållit, inne för utgifvandet af en
svensk tidskrift för kemi, ren och tillämpad. Någon dylik fanns
nämligen icke, och Teknisk tidskrift, Svenska teknologföreningens sedan år
1871 utgifna organ, syntes mig med dess skiftande innehåll från alla
möjliga områden ej längre tillfylles för den i rask utveckling stadda
såväl rena som tillämpade kemien, allra minst för den förstnämnda. Det
nya specialorganet borde afse såväl det ena som det andra slaget kemi
och därigenom bidraga till närmare samarbete mellan teoretiska och
praktiska kemister, hvilket bland annat i Tyskland visat sig i så hög
grad fruktbärande. Det var då naturligt, att den nya tidskriften blefve
organ för det nybildade Kemistsamfundet, som omfattade båda slagen
kemister. Jag ingaf därför till Kemistsamfundet ett skrifvelseförslag i
nu nämnd riktning.

Det vore orätt att säga, att förslaget genast omfattades med någon
större entusiasm. Tanken vore nog bra, men i fråga om den
ekonomiska sidan af saken uttalades många betänkligheter. Särskildt intresse
visades emellertid af ingeniörerna K. E. Peterson och K. Sondén, hvilka
äfven jämte mig förklarade sig villiga att stå den ekonomiska risken,
mot det att samfundet till visst pris öfvertoge ett öfverenskommet antal
exemplar årligen. Och så utkom år 1887 först ett profnummer af
Kemiska notiser och sedan regelbundna nummer under detta och följande
år. Mitt första bidrag därtill var en redogörelse för »Saccharin», hvaraf
en syntes utförts å Tekniska högskolan under den tid (1886—87), jag
var assistent därstädes, af dåvarande eleven A. Smitt. K. E. Peterson
skref först om »Aluminium» och K. Sondén om »Bidrag till
luftanalysen» o. s. v. Från och med år 1889 blef, efter en Upsalaexpedition
af delegerade från Kemistsamfundet och kontra visit af upsaliensare i
Stockholm samt korrespondens med Lund, tidskriften organ äfven för de
kemiska sektionerna i Upsala och Lund med namnet Svensk kemisk
tidskrift, och framgår dess vidare utveckling bäst af dess eget innehåll.

För att framdraga ännu något minne från denna tid må berättas,
huru det gick till »när krutet fanns upp» — det röksvaga svenska
nämligen. De ofvannämnda arbetena med nitrösa gaser hade jag fortsatt
under åren 1885—86 (då jag äfven arbetade på C. Setterberg’s
laboratorium), delvis tillsammans med A. Atterberg, hvilka sistnämnda arbeten
sammanfattades i publikationen om »Förlusten af nitrösa gaser inom
svafvelsyrefabrikationen» (Tekn. Tidskr. XVI, 60). Under våren 1888,
då jag tillsammans med J. E. Hultstrand sysslade med diverse
experimentella arbeten (bl. a. på garfmngs- och konserveringsområdena,
framställning af glykos m. m.), kommo studierna öfver nitrösa föreningar att
utsträckas äfven till andra områden. En dag vid sagda tid fick jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1903/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free