Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
separatorerna underkastas en noggrann pröfning vid bolagets
profnings-mejeri och särskildt med afseende på renskumningen. Bolaget utsände
•emellertid experter till de klagande mejerierna, och vid sammanställning
af dessas undersökningsmaterial visade det sig, att på alla de ställen, dar
man klagat öfver dålig renskumning, mjölken före separeringen
underkastats en kraftig mekanisk bearbetning på ett eller annat sätt, såsom
t. ex. genom att den fått passera en s. k. själflysande
pasteuriserings-apparat med mycket stor hastighet på omröraren eller genom att den
uppvärmts medelst en direkt i mjölken inledd, kraftig ångstråJe. När
man i dessa mejerier undvek att bearbeta mjölken före separeringen och
i stället uppvärmde den till den vanliga skumningstemperaturen på
vattenbad, försvann det omtalade felet fullkomligt, och separatorerna
skummade nu rent som vanligt. Det låg alltså nära till hands att antaga,
det felet i fråga måste stå i sammanhang med mjölkens behandling före
separeringen, och att det ej berodde på separatorerna. Fullkomlig
visshet härom erhöll man genom att underkasta den oskummade mjölken
en kraftig bearbetning i en kärna före separeringen. Bearbetningen
företogs vid 50°, d. v. s. vanlig separeringstemperatur och vid denna
värmegrad undergår mjölken ingen som helst yttre förändring genom
bearbetningen. Resultatet af dessa kärningsförsök blef, att, om mjölken före
separeringen kärnats t. ex. under 5 minuter vid 50°, så blef fetthalten
i skummjölken vid den därpå följande separeringen = 0,50 %
(Gottlieb’s metod), efter 10 minuters kärning vid samma värmegrad blef
fett-halten = 0,70 % och efter 15 minuters kärning ända till l % och
däröfver. Under i öfrigt samma förhållanden, men utan bearbetning,
lämnade samma mjölk blott 0,ii % fett i skummjölken.
Det var nu alltså konstateradt, att en kraftig mekanisk bearbetning
af mjölken före separeringen hade till följd en försämrad renskumning.
Men själfva orsaken till detta förhållande förblef fortfarande lika gåtfull,
och i syfte att om möjligt bringa ljus i saken anställdes nu en del
försök på Aktiebolaget Separators laboratorium vid Hamra mejeri. Äfven
vicl dessa försök användes några minuters kärning af mjölken i en
vanlig s. k. holsteinsk kärna före separeringen.
Mjölken undersöktes vid dessa försök bl. a. mikroskopiskt fore och
efter bearbetningen samt efter separeringen. Det befanns då, att den
oskummade mjölken ej företedde någon framträdande förändring i sitt
mikroskopiska utseende efter några minuters kärning, med undantag af
att antalet mycket stora fettkulor ökats, hvilket helt naturligt beror på
hopkärning af smärre fettkuior. Men vid Jemförande mikroskopisk
undersökning af skummjölk från mjölk, som ej undergått någon kraftig
mekanisk behandling, och från sådan, som före separeringen kärnats under
några minuter i en vanlig kärna, befanns det, att denna senare
skum-mjölk innehöll ett ojämförligt mycket större antal ytterst små fettkulor
än den vanliga skummjölken. Dessa fettkulor voro till största delen så
små, att de vid 500 gångers förstoring blott framträdde som små
ljusbrytande punkter. Att det verkligen var fettkulor, konstaterades genom
mikrokemiska reaktioner. De voro olösliga i syror och alkali, men löstes
lätt i eter, kolsvafla och dylika f ettlösande ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
