- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
73

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

och lätt förskjutes i olika lägen. Fig. 7 visar denna apparat applicerad
på en kamera. Denna anordning är gjord för plåtstorleken 9 x 24 cm.,
hvarje delbild blir alltså 8x9 cm.

Då rödkänsligheten vid olika sensibiliseringar något varierar (badens
temp. och torkningens hastighet tyckas härvid inverka) bör man vid
hvarje ny sensibilisering utprofva den relativa känsligheten för de tre
olika färgerna. Detta sker enklast om man genom filtrerna
fotograferar ett rent hvitt föremål; äro exponeringstiderna riktiga, skola alla
tre negativen vara lika starkt täckta.

Vid användande af en med etylrödt sensibiliserad plåt och Miethes
färgfiltra förhålla sig de relativa exponeringstiderna för rödt, grönt och
blå violett ungefär såsom 2: 1: 2.

Framkallningen erbjuder såtillvida svårigheter, att den ej kan
öfvervaka s vid rödt ]jus af den styrka, att rnan med säkerhet kan bedöma
tätheten. Exponeringsfel kunna därför ej under framkallningen korrigeras.
För att färgerna riktigt skola återgifvas, är det nödvändigt, att de relativa
exponeringstiderna fullkomligt stämma, hvilket ej är svårt, när man en
gång på förut beskrifvet sätt utrönt förhållandena för de olika färgernas
exponeringstider. Mindre exponeringsfel hos samtliga delbilder har
däremot ej så stort inflytande på färgernas riktighet, dock äro gränserna
tämligen trånga.

Fig. 8.

Fig. 8 a. b. c. äro de tre positiva delbilderna till en solros. Vi
se här, att den gula blomman på a och b är Öppen, bladen, som äro
grågröna, äro mest öppna på fig. b.

För att förena dessa delbilder till en färgad bild kunna olika sätt
användas. Den enklaste metoden är delbildernas förening i kromoskopet,
en apparat, som är baserad på den additiva färgsyntesen.

I en låda af den form, som fig. 9 visar, äro tre plana glas s s’ s"
parallellt placerade i 45° vinkel mot lådans front; r, g, bv äro färgfiltra
af samma färg som de vid tagningen använda och så afstämda, att, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free