Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
majoriteten, d. v. s. bevillningsutskottet, föreslog, att regeringens
proposition skulle läggas till grund för en blifvande beskattning, dock med
det tillägget, att skattepliktigt bryggeri under de första 5 åren skulle
komma i tillfälle att jämte de skattepliktiga maltdryckerna äfven kunna
tillverka skattefria. Detta var bevillningsutskottsmajoritetens sätt att lösa
rättsfrågan. Den ansåg, att på detta sätt skulle ingen blifva orättvist
behandlad, utan industrien kunna utveckla sig normalt. Detta hade
naturligtvis varit en fullt riktig tankegång hos majoriteten, om den icke
lidit af det stora felet, att kontrollen pä detta sätt blifvit af den mest
svårartade beskaffenhet. Det hade blifvit så godt som omöjligt att
upptäcka, huruvida underslef och falsarier blifvit begångna. Vid förslagets
behandling inom riksdagen visade sig också, att just denna svårighet
med kontrollens anordnande efter detta förslag var så stor, att på denna
grund förslaget icke kunde vinna riksdagens samtycke. Vidare led detta
förslag af den stora bristen, att det endast var ett provisorium; efter
fem år skulle samma sak upprepas, och riksdagen sålunda ånyo ställas
i valet och kvalet, huruvida den skulle låta denna orättvisa öfvergå en
stor industriklass eller fortsätta med ett system, som redan från början
måste betecknas såsom synnerligen olämpligt. Följden af riksdagens
förhandlingar blef också, att kamrarne stannade i olika beslut, andra
kammaren följde utskottsmajoritetens förslag, första kammaren följde
reservanternas, d. v. s. hyllade sig till ett förslag i ungefärlig
öfverensstämmelse med det Lyckholm’ska. Frågan remitterades så till
bevillningsutskottet för sammanjämkning. Det var i riksdagens senaste timma,
som detta skedde, och denna omständighet får man nog tillskrifva den
öfverraskning, som det af bevillningsutskottet nu framlagda förslaget,
väl för de flesta innebar.
Detta bevillningsutskottets sammanjämkningsförslag var grundadt på
en tudelning af bryggerierna i skattepliktiga och skattefria, men med
så lågt satta skattesatser och med en så långt utsträckt progression, att
därmed kunde försvaras denna tudelning, d. v. s. att äfven de
skattepliktiga skulle med denna anordning komina i tillfälle att tillverka hvilka
varor de funno med sin affär förenliga och för dem lämpligast.
Skattesatsen föreslogs till 12 öre per kg. malt, men
för de första 30,000 kg. endast............... 2 öre per kg.
» »nästa 30,000 » » ............... 5 » » »
» » » 40,000 » » ............... 7 » » »
» » > 50,000 » » ............... 9 » » »
» » » 50,000 » » ............... 11 » » »
En annan ändring som föreslagits af bevillningsutskottet, icke i detta
sammanjämkningsförslag, utan i dess första betänkande, var, att den af
Kungl. Maj:t tillåtna användningen af surrogater vid de skattefria
bryggerierna borttogs, dock med undantag af sockerkulör, som
svagdricks-bryggarne speciellt önskat få bibehålla för att gifva drickat en mörkare
färg. I sammanjämkningsförslaget fanns också en annan sak, som ej
varit före i någon proposition eller motion, nämligen det, att socker
skulle i bryggeri få användas, visserligen icke för tillverkning af malt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
