Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
drycker, men, emedan det blifvit upplyst, att en stor del af våra bryggare
äfven tillverka läskedrycker såsom limonader o. d., till detta ändamål.
Detta är i all korthet gången af denna frågas behandling, ock på
$etta sätt hafva vi fått en nu här i landet gällande skattelag, hvars
utveckling det skall bli. synnerligen intressant att följa. Det står fast, att
en hel del bryggare köpt sin skattefrihet med nedläggande af sin
tillverkningsrätt, så att de nu icke få tillverka annat än svagdricka. De
starkare maltdryckerna, svensköl o. d., som de särskildt vid vissa
högtider brukat tillverka, äro dem nu förbjudna, deras utveckling i denna
riktning är hämmad. Detta är en nyhet för den svenska lagstiftningen
och har icke sitt motstycke i något annat land. Jag kommer troligen
i tillfälle att litet längre fram beröra denna sak och hvad den kommer
att hafva för betydelse.
Om vi se på principen för beskattningen af de skattepliktiga
bryggerierna, så är det som sagdt en ren maltskatt. Den rena maltskatten
har i synnerhet af bryggarne här i landet framhållits såsom det bästa
och för industrien önskligaste sättet för en beska.ttning af maltdrycker.
Det har visat sig, att i de länder, som fått ren maltskatt, industrien gått
sundt framåt, under det att i de länder,* som fått använda hvilka
råmaterial som helst, industrien lätt kommit på afvägar. Särskildt
Nordtyskland har klagat öfver sin rätt att få använda andra råämnen än malt,
och man har velat tillskrifva denna frihet en stor andel i den nordtyskt
bryggeriindustriens efter blif venhet i förhållande till den bayerska. Det
nordtyska ölet har icke vunnit det bayerskas anklang på världsmarknaden
och dess bryggare hafva därför länge arbetat på att få bort denna sin
rätt att använda annat än malt. Äfven Wurttemberg och Baden hafva
förut medgifvit denna rätt, men där har man redan nu lyckats på
lagstiftningens väg få bort densamma och har nu en ren maltskatt. Med
denna lärdom för ögonen hafva de svenska bryggarne år från år skarpt
och metodiskt framhållit, att om staten ansåg sig behöfva beskatta
malt-drycksindustrien, så vore det Önskligt, att härvid den rena maltskatten
lades till grund för beskattningen.
En annan viktig grundprincip för de skattepliktiga bryggerierna är,
att skatten utgår progressivt. Det är gifvet, att i ett land med så stor
utsträckning som vårt och så glest befolkadt, måste bryggeriindustrien i
många delar af landet uppträda i ganska små former och icke såsom
storindustri. Detta i synnerhet därför att varan är af så pass billig natur
och så litet hållbar, att den ej lämpar sig att sändas allt för långt eller
förvaras allt för länge. Det är också klart, att ett litet bryggeri ej kan
tillverka sina varor till samm a låga pris som för storindustrien är
möjligt. Jag tror också, att vi få lof att hålla storindustrien här i landet
räkning för, att det är den som framhållit det rättvisa i, att skatten
utgår progressivt. Denna tanke om progression i skattesatserna har i vårt
land ej framkommit förr än år 1894 i ett förslag, som Svenska
bryggareföreningen då upprättade för beskattning af maltdrycker. 1884 års
förslag liksom 1891 och 1892 års äfvensom ett förslag, upprättadt inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
