Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
icke en del ginge till beredande af starkare maltdrycker, än som är
meningen. Vidare finnes det ett ytterligare motiv, som dock ej hör hit,
nämligen att härigenom erhålles ett sundare svagdricka. Det har
nämligen varit vanligt på många ställen här i landet — kanske på de flesta —
att endast en del af vörten kokats. Man har beredt densamma med
10—12 procents, jå, på sina ställen med ännu högre extrakthalt, därpå
utspädt med kallt vatten och beredt dricket af den outspädda vörten. Man
har sålunda med nämnda bestämmelse ernått en garanti för, att det icke
brygges för starkt dricka, och samtidigt vunnit en hygienisk fördel.
Detta har emellertid väckt en ganska stor ovilja mot hela kontrollen
öfver de skattefria bryggerierna. Man har icke velat på något sätt se
det nyttiga i, att svagdrickat beredes af en vört, som varit kokt. Med
denna sak, säger man, har kontrollen intet att göra. Den skall blott
öfvervaka att ingen har Yio procent mer än de 2x/4 volymprocent alkohol,
som äro tillåtna. På denna punkt står frågan för närvarande. För min
egen del anser jag det absolut nödvändigt att fasthålla vid denna
ordningsstadgans bestämmelse och, så vidt jag känner bryggarne rätt, hafva
de börjat inse, att de öfverklagade svårigheterna, icke äro så stora, som
från vissa håll uttalats.
Om man vill se till, huru skatten egentligen verkat på de
skattepliktiga bryggerierna, är det naturligtvis först och främst af vikt för
dem att laga så, att de kunna få igen det belopp, de blifvit skyldiga
att betala staten. Efter hvad man hittills sett, har detta lyckats dem
öfver förväntan bra. Öfver hela landet har ölpriset höjts med
skattebeloppet, 3 öre per liter, utan att det varit någon opposition eller annan
olägenhet förknippad därmed. Det har gått lättare här än i de flesta
andra länder, där industrien blifvit beskattad. Detta får man nog
tillskrifva den omständigheten, att skatten varit någorlunda måttlig ifrån
början och kunnat afrundas till jämna öretal. Härigenom har icke
bryggaren behöft riskera allmänhetens ovilja genom att af densamma
taga ut mer, än han själf betalt staten, ej heller behöft själf erlägga en
del däraf. I detta hänseende har skattens sättande till 12 öre per kg,
visat sig vara ett lyckligt grepp.
Därigenom att för de första 30,000 kg. icke erlägges mer än 2 öre
per kg., har man emellertid kommit därhän, att en del bryggerier icke
betala så hög skatt, att denna betäcker kontrollkostnaderna. Det är
föreskrifvet, att de skola skatta för minst 70 kg. per dag, hvilket
emellertid icke blir mer än kronor 1,40, under det att kontrollören kostar
3 kronor. Således måste staten göra en daglig förlust på de bryggerier,
hvilka ej komma öfver denna minimiafverkning. Detta har man ansett
vara oegentligt, och det får man väl också erkänna. Det blir dock ej
så farligt, om man ser saken i det stora hela. Enligt de beräkningar
jag gjort, skulle kanske 40 bryggerier icke komma att betala så hög
skatt, att därmed kontrollkostnaderna betäckas. Om jag då säger, att
staten skulle för hvart och ett komma att betala ut mellan 3- och 400
kr. per år, så skulle statens förlust dock icke Öfverstiga 15,000 kr. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
