Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
•dessa bryggerier. Men man har beräknat, att skatten i sin helhet skulle
gifva en inkomst af 3 millioner kronor, och då kan denna förlust icke
spela någon stor roll.
För de skattefria bryggerierna däremot har staten helt andra
förluster att skrifva upp. De skattefria bryggeriernas antal var, om jag
minnes rätt, af kommitterade beräknadt till 420. Verkligheten har visat,
att det i stället finnes omkring 900. De utgifter, staten kommer att få
för dessa skattefria bryggeriers tillsyningsmän, komma att i rundt tal
belöpa sig till 200 tusen kronor. Statens inkomster från det halfva
öret, är det ännu för tidigt att yttra sig om, men for min del får jag
säga, att, om detta bidrag till kontrollkostnaderna kommer att uppgå till
en summa af 80 tusen kr., då blir det säkert icke mer. Således får här
staten vidkännas en ren förlust af 120 tusen kr. per år — förutom
öfverkontrollörernas arfvoden. Kan staten taga denna förlust på det ena
hållet, anser jag det icke så farligt, att taga en på 15 tusen kronor för
de bryggerier, som äro beräknade att gifva staten minst 3 millioner.
Frågar man, om dessa korum a att i år gifva detta belopp, är jag
för min del fullt öfvertygad därom, att så blir förhållandet, jå, kanske
gifva de mer. Jag vill ock nämna, hvad jag härvid bygger på. Det
är nämligen så att Stockholms stad enbart kommer att gifva en skatt
af minst 1,200,000 kr., och man har alltid räknat på att i Stockholm
fabriceras icke fullt en tredjedel af de maltdrycker, som komma till
användning i hela landet, och på så sätt kan man vara tämligen säker
om, att staten får sina 3 millioner. Det är visserligen sant, att
skatten i år blir mindre, än hvad den borde blifvit. Det var nämligen
gifvet, att, då en stor del af våra bryggerier äro så byggda, att de kunna
tillverka icke obetydligt mer, än hvad som omsattes i landet, de skulle
passa på tillfället att inbrygga ganska rikliga kvantiteter före l oktober
för att inbespara sin skatt. Den handling, de därmed begått, kan icke
betraktas annat än som fullt lojal, och saken har för staten ingen
betydelse, enär den bara kan inträffa en gång. Man behöfver således
alldeles icke tveka om att staten får den beräknade skatteintäkten.
Hvad skattens inflytande på de skattepliktiga bryggerierna vidare
angår, så har densamma som sagdt icke medfört några stora
olägenheter. Det klagas visserligen på sina håll, att konsumtionen något
minskats. Detta är ganska naturligt, men det är också en sak, som kommer
att reglera sig själf. Några befogade klagomål öfver, att industrin blifvit
på något sätt hämmad genom kontrollåtgärder eller dylikt, har jag icke
hört, utan är nog tillfredsställelsen i detta fall ganska allmän. Däremot
;är denna känsla långt ifrån allmän vid de skattefria bryggerierna,
snarare tvärtom. De klaga i synnerhet öfver en mycket stor minskning i
omsättningen. Detta är nogt riktig men har sin grund i ett oskick,
som varit rådande i många år, nämligen en hejdlös användning af
saccha-rin. Till vårt svagdricka har användts mycket litet malt. Analyser
visa, att man ofta bryggt in på en vört icke öfverstigande l l/2 procent.
Smaken har då framkallats genom saccharin, som nog har den
egenskapen att väcka törsten i stället för att släcka den. Konsumtionen af
svagdricka har härigenom blifvit stor, fabrikationen var ytterligt billig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
