Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
och man gjorde goda affärer. Detta har nu med ens tagit slut.
Saccha-rinet förbjöds, och svårigheter uppstodo. Det var då gifvet, att man icke
ville erkänna, att det var saccharinets borttagande, som gjort dessa
svårigheter för svagdricksbryggarna, utan man söker äfven härleda det ur
andra saker, som nog ej äro faktiska. Det har emellertid visat sig, att
efter hand, som tiden gått, har allmänheten vant sig vid det nya
svagdrickat. Jag vågar påstå, att f. n. finnes intet ställe i vårt land,
där detsamma är svagare än 3 x/2 procent, i regeln omkring 4 l/9 — 5
procent. På andra ställen inom landet, håller man sig så nära de 6
procenten man kan, och det är ej heller uteslutet, att det ibland t. o. m.
blir något starkare.
Jag har redan nämnt den öfverraskning, som beredts oss, att vi
hade så många svagdricksbryggerier, de äro bortåt 900. Se vi nu på
hur pass stora de äro, komma vi till ganska egendomliga resultat.
Till-syningsmannens arvode per månad är 20 kr., d. v. s. 60 kr. för det
första kvartalet. Detta synes icke vara en stor summa för ett bryggeri
att betala, men huru ställer det sig? Af 854 bryggerier är det 222,
som icke hafva afverkat så mycket malt, att de kommit att ens betala
Yio af detta belopp, således icke 6 kronor. Det finnes 555 bryggerier,
som icke betalt Y4 af beloppet, och icke mindre än 773, som icke
komma upp till halfva det belopp, som staten får betala i
tillsynings-mannaarfvode för hvart bryggeri. Således är detta stora antal
svagdricksbryggerier af den karaktär, att man knappt kan säga, att de
representera en industri. Om en person drifver en affär, så skall han väl drifva
den i så pass stor skala, att han kan försörja sig därpå. Det är gifvet,
att med en så liten afverkning, som här ifrågakommit, kan detta ej här
vara annat än en bisyssla. För min egen del kan jag icke se det
riktiga i, att svenska folket för en sådan sak skall gifva ut pengar i stor
utsträckning. Skall en ändring ske i vår maltdrycksskattelagstiftning, bör
man därför se till, att utgifter och inkomster något så när gå ihop äfven
för svagdricksbryggerierna.
Jag omnämnde, att en del af de skattepliktiga bryggerierna icke
heller betäcka kontrollkostnaderna, och att det talats om det
oegentliga häri, och att det borde ändras dithän, att hvart och ett bryggeri,
som har att betala skatt, skall erlägga en så pass hög sådan, att dessa
kostnader be täckas. Men denna tudelning af bryggeriindustri i en
skattepliktig och en skattefri kategori gör nog, att man får ganska svårt att
ändra denna oegentlighet. Ty om man vill göra det, måste man
antingen höja minimet för den dagliga afverkningen, då tillverkaren får
betala skatt för större kvantum malt, än han afverkar, eller höja den
minsta skattesatsen så mycket, att den med det nuvarande minimet
betäcker de dagliga omkostnaderna. Vi komma då in på den orättvisa gent
emot dessa blandade bryggerier, som vi talat om förut, och som
Riksdagen i detta sammanjämkningsförslag med dess långt utsträckta pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
