Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än andra teorier äger fribref på odödlighet, men väl att man bör äga
fullgiltiga och tungt vägande skäl, innan man beröfvar sig ett
hjälpmedel, som är vetenskapen till så stort gagn. Man frågar sig därför
icke utan en viss nyfikenhet, hvilka de skäl äro, som föranledt förf. att
redan nu vidtaga en så genomgripande åtgärd, och man blir onekligen
något öfverraskad, då man finner hela motiveringen utmynna i följande
resonnemang (s. 158): »det är visserligen — i bästa fall — möjligt,att
ämnena äro sammansatta af smådelar i den mening atomteorien fordrar,
men det är ingalunda säkert, att så förhåller sig. Ty det kan icke ledas
i bevis, att lagarne för den kemiska omsättningen icke med samma
fullständighet skulle kunna deduceras ur ett helt annat antagande».
Häremot synes i hvarje fall tvenne invändningar kunna göras: för det
första, att ingen teori väl någonsin utgifvits för annat än ett möjligt
uttryck för den faktiska verkligheten men icke för denna verklighet själf,
och för det andra, att nämnda argumentering med fullkomligt samma
fog låter använda sig för att bevisa omkull hvilken teori som helst. Men
för en absolut hypotesfri forskning torde väl tiden ännu svårligen vara
mogen i denna ofullkomlighetens värld.
Dumas har i ett ofta citeradt anförande betecknat hypoteserna som
vetenskapens kryckor. Med fasthållande af denna bild skulle man kunna
säga, att ett framåtskridande med kryckor i hvarje fall är vida att
föredraga framför ett stillastående utan dem.
Att föreliggande »grundlinier» i öfrigt genom de faktiska
uppgifternas noggrannhet och framställningens njutbara form intager en
framstående rangplats inom den samtida lärobokslitteraturen, torde vara banalt
att närmare utveckla, då det gäller ett arbete af »den moderna kemiens
talangfullaste författare».
H. G. S.
»Wie eine moderne Teerdestillation mit Dachpappenfabrik
eingerichtet sein muss.» Von Willy Peterson-Kinberg, Ingenieur-Chemiker
und Betriebsleiter. A. Hartlebens Chemisch-teknische Bibliothek,
Band 273, 1904.
Med ofvanstående utförliga titel har ett nytt band af Hartleben’s
(Wien och Leipzig) mångfrestande »bibliotek» utkommit. I grund och
botten funnes ej anledning att här skänka just detta band mer
uppmärksamhet än något annat af de hundratals till samma kategori hörande.
Men då i detta fall författaren, herr Willy Kinberg, är af svensk
härkomst och därtill varit medlem af Kemistsamfundet, skola vi dock ägna
boken en kort granskning.
I denna Tidskrifts årgång XIII (1901, sid. 39 och ff.) förekom en
synnerligen förtjänstfull sammanfattning af stenkolstjär-destillationens
teknik af herr Kinberg, då bosatt i Stuttgart. I slutet af densamma
förklarade sig förf. »beredd att gifva hvarje intresserad förklaringar
och råd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
