- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
111

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

Och må nu täckelset falla och hans anletsdrag framträda, sådana
de af konstnären formats i bronsen!»

Före och efter aftäckningen utfördes sång af Gottlands nations
sångförening.

Hvad bör förstås med apoteksvara?

Inledning till diskussion i kemistsamfundet af Klas Sondén.

Det måste ligga i allas intresse — möjligen med undantag af deras,
som hämta sitt lefvebröd från andras tvister —, att en lag är fullt Mar
och otvetydig till sin andemening; och är en lag så tvistig, att dess
tolkning föranleder olika meningar hos snart sagdt alla, som därmed
måste taga befattning, så är hög tid, att den revideras.

I de s. k. salubrinmålen hafva vi exempel på rättstvister, därvid
underrätterna stodo mot öfverrätterna, den ene sakkunnige mot den andre
och t. o. m. den ena korporationen mot den andra.

I sig själft kan det ju ofta vara för alla andra utom parterna
skäligen likgiltigt, hvem som vinner eller förlorar en process om ett visst
antal kronor eller öre, men understundom gäller det principfrågor af
rätt stor bärvidd; och då får processen ett allmänt intresse,

Så måste man ock uppfatta dessa salubrinmål; och så har äfven
Apotekare-soc. direktion uppfattat dem, då den skrifvit till K.Maj :t med
begäran om en författning, som vore afsedd att för framtiden bringa
större klarhet i förhållandena. Förordningarna äro visserligen tillräckligt
tydliga i så måtto, som de ej lämna rum för tvekan därutinnan, att
apotekare är ensarn berättigad att försälja »läkemedel» eller
»apoteksvaror». Men härmed är i själfva verket föga vunnet, så länge dessa båda
begrepp icke äro närmare definierade.

Under senare åren har också förekommit, att handlande, som ej
varit apotekare, drifvit en systematisk handel med varor, hvilka af
apo-tekarne betecknats såsom fallande inom deras privilegium och äfven
delvis blifvit af domstol så förklarade. Äfven denna omständighet har af
Apotek.-soc. dir. åberopats såsom grundad anledning till ett förtydligande
stadgande. Dir. har därför utarbetat ett förslag till dylikt stadgande, och
detta har af K. Maj:t remitterats till K. Med. styrelsen, som i sin ordning
begärt yttrande af tre personer: professor C. Th. Mörner, Uppsala, apot.
ScMllberg samt mig. Jag har försökt öfvertala en annan att inleda
denna diskussion; men då detta ej lyckades, beslöt jag att själf pröfva
på saken, i hopp att möjligen kunna komma med några synpunkter, dem
Apotekare-societetens direktion ej upptagit.

Det är f. n. icke meningen att åstadkomma en verklig ändring af
gällande, äldre förordningars innebörd eller att införa nya principer för
sådana. Vi hafva att utgå från, att handeln med verkliga läkemedel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free