- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
132

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

tänka om prisutdelningar och sättet därför, hade talaren för några år
sedan utsändt ett frågeformulär och uppläste de från några af våra
förnämsta industriidkare ingångna svaren, af hvilka flertalet gingo ut
på att utställningsprisen, ehuru numera utan någon egentlig betydelse,
dock borde bibehållas, emedan de helt säkert utgöra en sporre för
deltagandet i utställningar. Däremot voro meningarne något olika rörande
grunderna och sättet för prisbedömningen, och svaren gåfvo härvid i
det hela uttryck åt något af följande önskemål:

att prisen böra vara af olika valör, emedan, om endast ett pris utdelas,,
sannolikt nästan alla utställare få pris, hvarigenom dessa ej längre få
karakteren af utmärkelse; häremot kunde dock anföras erfarenheten
från Chicagoutställningen, där blott en medalj utdelades, och
hvarifrån intet missnöje förspordes;

att utställare, som inom viss tid eröfrat ett visst antal pris, eller ock
stora och allmänt välkända firmor skulle kunna förklaras
berättigade att ställas utom täflan, och detta borde dels anses såsom
högsta utmärkelse dels berättiga dem att själfva deltaga i juryn,,
hvarigenom denna skulle få den sakkunskap i hvarje fack, som
tyvärr ofta saknas;

att på prisbedömningen ej får inverka den omständigheten, att en
utställare redan vid en föregående utställning haft pris, ty dels vet
man ej hvilka medtäflare den då haft, dels kan den föregående
juryn hafva varit allt för liberal; en sådan anciennitetshänsyn
hindrar unga, framstående firmor att få det pris, de borde ha;

att prisbedömningen borde inskränkas till en fackjury, hvars protokoll
skulle offentliggöras och beslut motiveras; däremot skulle grupp jury
och öfverjury försvinna, emedan de ändringar, som dessa företaga i
fackjuryns beslut äro betänkligare än de misstag, som de kunna,
rätta; i diplomet (endast sådant och ej medalj bör ifrågakomma)
bör motivering införas eller åtminstone angifvas, hvilken artikel
blifvit prisbelönad;

att utställarne böra underrättas om tiden för juryns besök för att
kunna inför juryn framhålla sina föremåls egenskaper och
företräden; jurymännen anteckna därefter hvar för sig en betygssiffra,
och medeltalet af dessa siffror bestämmer belöningens grad; någon
gräns för belöningarne bör ej sättas; häremot framhålles dock, att
de högsta prisen borde inskränkas till ett fåtal, hvarigenom de
skulle erhålla det värde, som med dem afses, hvilket de numera
till stor del förlorat;

att prisbedömningen bör ske, innan juryn känner namnen på
utställarne, och endast taga hänsyn till hvad som finnes utställdt, dock
får man ej förbise, att utställningsgods ofta tillverkas af bättre
beskaffenhet än det, som utställaren för i marknaden;

att många utställningsföremål, såsom maskiner, ej kunna bedömas
utan en omständligare pröfning, såsom nu med godt resultat
till-lämpas vid våra landtbruksutställningar;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free