- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
133

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

att juryns uppdrag med fördel skulle kunna förändras därhän, att den
blott hade att till bestyreisen före utställningens slut afgifva
berättelse orn föremålen inom hvarje grupp;

att de utställda föremålen inom hvarje särskild gren af industriell
verksamhet böra bedömas för sig och ej flera yrken grupperas
tillsammans, hvarigenom man löper fara att få föremålen bedömda
af mindre sakkunniga jurymän;

att utställarne inorn hvarje grupp böra få välja en eller ett par
medlemmar i juryn, samt

att hvarje utställare bör till juryn få inlämna förslag till
prisbedömning af samtliga öfriga utställningar inom samma klass, utan att
juryn dock vore bunden af dessa förslag.

Ingeniör Alexanderson framhöll, att vid utställningar ofta utställas
och säljas föremål, som tillverkats särskildt för tillfället. För att undgå
hvarje misstanke härför hade Liljeholmens stearinfabrik vid utställningen
i Paris 1900 låtit genom notarius publicus inköpa och med hans sigill
försegla ljus försedda med Liljeholmens stämpel, och deponera dem hos
utställningsbestyrelsen, på det juryn måtte kunna förvissa sig orn att
endast saluhållna varor funnos utställda, och trodde talaren, att detta
mycket bidragit till fabrikens framgång (grand prix).

D:r Ekstrand hade af några bland de till hr Bendix ingångna svaren
funnit, att han ej vore ensam om den mening, han redan förut (Sv. Kem.
Tidskrift 1903, 150) uttalat om önskvärdheten däraf, att de fabriker, som
redan vid flera utställningar fått högsta belöningen, måtte på ett eller annat
sätt ställas utom täflan, hvilket blifvit ännu mera nödvändigt, sedan man
vid senare utställningar infört den föreskriften i jury instruktion en, att
endast Yio af samtliga utställare i en grupp kunna erhålla högsta belöningen.
Med afseende på juryns arbetssätt hade vid utställningen i Paiis 1900
inom gruppen lervaror, för hvilken talaren varit jury man, man först enats
om att uppdela gruppen i 5 eller 6 underafdelningar efter materialets
beskaffenhet, porslin, fajans etc., hvarefter samtliga jurymän skärskådade
hvarje utställning och hvar och en med en siffra från l till 20 uttryckte
sitt omdöme om hvarje utställning inom hvarje underafdelning af gruppen.
Juryns votum fick sitt uttryck i det aritmetiska mediet af de föreslagna
siffrorna. Man of verensko m därefter, huru siffrorna skulle omsättas i
pris. Då kunde t. ex. de, som fått sifferbetygen 17—20, komma i fråga
till grand prix o. s. v. Vid stora internationella utställningar blir just
genom det stora antalet jurymän sakkännedomen inom hvarje grupp
tillräckligt tillgodosedd, hvilket däremot ej kan sägas om de mindre
landsutställningarna, där antalet utställare inom många grupper,
exempelvis den kemiska, är helt riDga och alltså äfven juryn mycket fåtalig.
Det vore ej lätt att säga, huru man härvid borde gå till väga för att
få en jury med tillräckligt mångsidig sakkunskap. Alldenstund den
föreliggande frågan vore af betydelse för alla grenar af industrien ej
blott för den kemiska, vore det måhända lämpligt att på ett eller annat
sätt låta Svenska Teknologföreningen få del af dagens förhandlingar till
den åtgärd, som däraf kan föranledas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free