Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
inaktivt, såsom af vanlig materiell natur. Den relativa mängden, som
sönderfaller, är mycket olika för olika slags ämnen, men för hvarje ämne,
som sagdt, konstant.
Den sönderfallande atomen öfvergår ej, såsom fallet är med ett
vanligt sprängämnes molekyler, direkt från det ursprungliga till det slutliga
stadiet, i hvilket fall det skulle varit ytterst svårt att få närmare
kännedom om fenomenets natur. Sålunda uppnås vid toriumatomen slutstadiet
först efter åtminstone fem skilda och successiva desintegrationer, af
hvilka hvar och en betraktad för sig själf är momentan och
explosionsartad i fråga om den individuella atomen genom utstrålning af fragment
i form af a-partiklar. Det existerar sålunda ett visst antal
transito-former af kort lifslängd mellan begynnelse- och slutstadierna. För en
dylik atom af begränsad lifslängd föreslås namnet metabol (hvilket innebär
begreppet förändring eller omvandling), som sålunda under sin existens
eller »lifstid» uppträder som en vanlig materiell atom, men i det
ögonblick den sönderfaller alstrar den radioaktiva egenskapen.
Radioaktiviteten såsom följd af atomdesintegration inför sålunda uti
vår föreställning en hel serie nya, labila element, hvilka för närvarande
ej finna plats i det periodiska systemet. Om dessas kemiska och fysiska
natur äga vi föga kännedom, men de kunna alltid hvar för sig specifikt
karaktäriseras genom sin omvandlingshastighet, den radioaktiva konsta.nten
Å, hvilken angifver fraktionen, som omvandlas per sekund af den totala
mängden. En ännu mera konkret bild ger det inverterade värdet af
denna, l/Å, som representerar den genomsnittliga lifslängden i sekunder af
metabolen. Sålunda är vid toriums emanation denna genomsnittliga
lifslängd 87 sek., vid radiums emanation 5 dagar 8 timmar etc. (jfr nedan).
Den genomsnittliga lifslängden hos en metabol kan jämföras med
atomvikten hos en vanlig stabil atom såsom en konstant, väl ägnad för
dess experimentella identifierande. Den verkliga lifslängden af de olika
atomerna hos ett och samma obeständiga element har däremot hvarje
värde mellan noll och oändligheten. Några sönderfalla redan under första
sekunden af sin tillvaro, men då per sekund blott en bråkdel af det hela
förvandlas, så aftager teoretiskt totalantalet aldrig till noll, och hos
några blir lifslängden obegränsad. Detta förhållande utgör den första
olikhet, som hittills upptäckts uti egenskaperna hos de enstaka atomerna
af ett och samma element. Det är närmast att likna vid olikheterna
i hastighet, som enligt den kinetiska gasteorien förefinnas hos de enstaka
molekylerna af en och samma gas vid konstant temperatur.
Emellertid aftager sålunda de radioaktiva ämnenas aktivitet uti
geometrisk serie, och kvantiteten minskas i motsvarande förhållande.
Betecknas den ursprungliga aktiviteten med Jo och aktiviteten efter tiden
t med Jt samt den radioaktiva konstanten såsom ofvan med Å, erhålles
värdet på denna sistnämnda ur ekvationen:
£ = e-*
Jo
där e som vanligt är basen uti det naturliga logaritmsystemet. För att
taga ett par exempel må anföras, att värdet ^~ är = 1/2 för en tid af
Jt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
