- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
160

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

Då alltid efter utlösning af det reducerade järnet med utspädd
saltsyra uti återstoden förefinnes en mindre järnhalt, som jämte titan syran
öfvergår i kalium bisu l fats m ai tan, har med hänsyn härtill företagits
undersökningar, i hvad mån denna järnhalt kunde inverka på resultatet.

Därför har till ett antal titanlösningar af olika styrka tillsatts en
kvantitet ferrisulfat motsvarande c:a 4 delar metalliskt järn per l del
titansyra, en kvantitet, som vid det praktiska förfarandet dock knappast
kan förekomma.

Resultatet blef följande:

Beräknadt. Erhållet. Differens.
l

1. 2.08 2.10 + 0.02

2. 1.85 1.86 + 0.01

3. 1.52 1.52 ± 0.00

4. 1.15 1.15 ± 0.00
f A ™ l0’87 —0.03

5’ 0’90 io.oo ±0.00

6. 0.65 0.96 + 0.01

7. 0.47 0.47 ± 0.00

8. 0.28 0.28 ± 0.00

9. 0.14 0.14 ± 0.00
10. 0.06 0.06 ± 0.00

Härur framgår, att medföljande järn icke inverkar på resultatet, en
stor fördel, då man härigenom undgår det tidsödande arbete för
afskiljande af detsamma. För att bestämma större halter titansyra noggrannt,
torde denna metod lämpa sig mindre väl; uti malmer, hållande 6 å 7
proc. titansyra ha erhållits värden sorn med O.io—0.15 proc. skilja sig
från det verkliga. Däremot kunna äfven de minsta mängder titansyra,
sådana, som det ej är möjligt att viktanalytiskt upptäcka, lätt bestämmas.
Sålunda har funnits, att äfven malmer, som gälla för titanfria, dock
hålla ett större eller mindre spår däraf.

Förrådslösningen af titansyra är gifvetvis obegränsadt hållbar, men
äfven den med vätesuperoxid oxiderade normallösningen håller sig
oförändrad längre tid, endast den förvaras i mörkt rum. Så har jag funnit
sådan lösning efter 3 månaders förvarande oförändrad till färgintensitet.

För viktanalytisk bestämning af titansyra är förfarandet till en
början likartadt med föregående metod, nämligen: reducering i
vätgas-ström, utlösning med utspädd saltsyra och indunstning med fluorvätesyra
samt smältning med kalium bisu Ifat. (Vid afdunstning med
fluorvätesyra tillsättes något salpetersyra för oxiderande af järnoxidul.) Den
pulveriserade smältan löses i kallt vatten, och lösningen filtreras, hvarpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free