Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
seende bäst utrustade fysiska laboratorium, ett förhållande, som för öfrigt
rnöter oss vid flera tillfällen både inom fysikens och kemiens områden
och hvilket synes visa, att om också de mekaniska hjälpmedlen äro af
stor vikt, den verkligt framstående forskaren kan med jämförelsevis enkla
medel nå sitt mål. Emellertid har man på meterbyrån beslutat företaga
en ny jämförelse mellan kilogrammet och vikten af l kbdm. vatten för
att se, om de kanske komma hvarandra ännu närmare.
Jag har trott, att det kunde intressera Samfundets medlemmar
att erfara något om den institution, som har att vaka öfver de
internationella enheterna för mått och vikt med hvad därtill hörer, ty mått
och vikt berör ju på ett eller annat sätt hvarje människas dagliga lif.
Den summa, med hvilken Sverige deltager i kostnaden for
internationella’ meterbyrån, utgör omkring 1,200 kronor om året, hvilket måste
sägas vara väl använda penningar. Det återstår nu blott ännu en sak,
hvarigenom samfärdseln mellan länderna skulle kunna ännu mera
underlättas, nämligen införandet af ett gemensamt mynt, men efter den
erfarenhet, som redan vunnits, torde sådant ej gå för sig utan ett
gemensamt myntverk, och det torde dröja länge, innan vi hunnit så långt i
internationellt förtroende.
Till slut några ord om en sak, som under sommaren varit föremål
för meningsutbyte i Chemiker-Zeitung, nämligen huru 100 kg. böra
benämnas och betecknas. Den, som började denna diskussion, var den
bekante sockerkemisten prof. E. von Lippmann. I Tyskland liksom
i Sverige har ordet centner betecknat 100 S; det tyska skålpundet eller
som det heter Pfund, är precis l/2 kg., således något större än ett svenskt
^ (= 425 gram); 100 kg. hafva därför i Tyskland naturligt nog fått
namnet Doppelzentner och betecknats dz; men det är naturligtvis ej fullt
lämpligt att med det metriska systemet, som ensamt gäller i Tyskland,
sammankoppla ordet centner i betydelsen af 100 Pfund; då tyckes namnet
Neucentner bättre, men Lippmann tror att det riktigaste vore
decimal-centner eller metercentner, hvilket dock lider af den olägenheten att
kunna uppfattas såsom ett kraftmått å la kilogrammeter.
Efter Lippmann hafva sedan 11 å 12 insändare haft andra namn
att föreslå, såsom Doppler, Hektokilo, hk., Kilocent, Centkilo, Dizent,
Cen-tal, Cento, Deciton, Hektim, Bar. Emedan namnen på de metriska måtten
böra vara lika inom alla länder, är det gifvet, att tyskarnes ställning
till denna fråga är af stor betydelse. Bäst är naturligtvis, att
benämningen på 100 kg., som särskildt här i Sverige för en mängd torra varor
undanträngt den gamla enheten tunna, ej sammankopplas med något
namn från det gamla systemet, hvilket endast vållar förväxling, utan
på ett eller annat sätt lånas från det nya systemet. Ur denna synpunkt
skulle af alla de föreslagna namnen knappt något annat än hektokilo
eller deciton kunna komma i fråga. Ordet hektokilo är, såvidt jag
förstår, fullt rationellt, och äfven beteckningen hk. är oklanderlig, men
ordet är något trögt att uttala, och det går nästan lättare att säga t. ex.
rågen kostar 12 kr. »pr 100 kg.» än »pr hektokilo»; därför synes
ordet deciton vara att föredraga. Namnet ton hör visserligen icke till
det ursprungliga metersystemet i samma mening som meter och gram,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
