Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
man lyckats anrika den med knölbakterier, så att den sedermera burit
rikliga skördar af ifrågavarande baljväxter. Försöken att vid ympningen
ersätta ympjorden med renkulturer af bakterierna i fråga (nitragin)
hafva däremot ofta nog slagit mindre väl ut, trots de förbättringar man
infört vid nitraginpreparatets beredning och användning. Ympmedlet
alinit, som en tid lät mycket tala om sig, har numera helt och hållet
försvunnit ur marknaden. Äfven försöken att förbättra jorden genom
ympning med azotobacter hafva icke ledt till något positivt resultat. Om
alla dessa och likartade bemödanden att omsätta jordbakteriologiens
nyvunna forskningsresultat i omedelbar praktisk tillämpning sålunda hittills
haft en mycket begränsad framgång, där de icke rent af misslyckats, så
torde detta till en stor del bero därpå, att vi ännu blott äga en
otillräcklig kännedom om de sannolikt ganska komplicerade förhållanden,
som betinga alla dessa mikroorganismers förekomst. Det är tydligen
icke nog att inympa bakterier på en jordmån, man måste också veta>
huruvida denna jordmån erbjuder de tillförda bakterierna lämpliga
utvecklingsmöjligheter. Studiet af dessa organismers lifsvillkor och förmåga,
att anpassa sig till olika jordmåner måste därför betecknas som en af
forskningens närmaste hufvuduppgifter.
Med det ofvan sagda skall icke förnekas, att bakteriologien redan,
om ock medelbart, gjort åkerbruksläran viktiga tjänster, exempelvis genom
att utreda betingelserna för en framgångsrik balj växtodling samt icke
minst genom att åt det redan på flerfaldiga håll starkt misskrediterade
trädesbruket ånyo anvisa dess plats såsom en under vissa förhållanden
fullt berättigad odlingsåtgärd.
Pressjästfabrikernas verksamhet under
sommaren 1904.
AJ Å. G. Ekstrand.
Till Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå inkomma två
gånger i månaden tillverkningsbevis från samtliga bränneriet, till hvilka
också räknas pressjästfabriker. Under tiden l oktober—l maj kunna
dessa fabriker drifva själfständig brännvinstillverkning, hvaremot de under
sommaren eller tiden l maj—l oktober endast få drifva sådan i
samband med jästberedning, hvarvid brännvinet erhålles såsom biprodukt.
Endast för sommaren kan man därför erhålla jämförbara siffror i fråga
om utbytet vid de olika fabrikerna. Visserligen lider en sådan
jämförelse af det förhållandet, att olika fabriker använda olika
tillverkningsmetoder. Till en början begagnades blott den s. k. skumjästmetoden,
enligt hvilken mäsken förjäses på samnia sätt som vanlig
brännvins-mäsk och efter slutad jäsning afskummas. Sedan man emellertid funnit,
att jästens förökning går betydligt fortare vid rikligt lufttillträde, har
luftjäst- eller blåsmetoden mer och mer kommit till användning. Härvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
