Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
och ändamålslöst att söka afgöra, hvem af dem som därvid inlagt den
största förtjänsten.
Huru ’Ramsay sedermera fullföljde det en gång gifna uppslaget,
huru han under sökandet efter argonförekomster i mineralriket fördes
till upptäckten af helium (1895), huru han därefter genom teoretiska
beräkningar föranleddes till ett planmässigt efterspanande af de ännu
felande länkarna i den nya elementgruppen och huru dessa bemödanden
efter många felslagna ansträngningar och gäckade förhoppningar slutligen
(under loppet af 1898) lönades med upptäckten af neon, krypton och
xenon, är allmänt bekant. Bekant är äfven, att han vid det
experimentella utförandet af sistnämnda forskningsbragd i stor utsträckning
anlitat biträdet af yngre medhjälpare (särskildt Morris W. Travers),
hvilket visserligen icke kan anses fördunkla hans egen förtjänst.
Nobelpriset torde visserligen vara den största vetenskapliga belöning
Ramsay inhöstat af sin forskareverksamhet, men det är ingalunda den
första. I sitt hemland har han erhållit Davy- och Longstaff-medaljerna,
från andra sidan Atlanten Barnard-medaljen och ett pris på 5,000 dollar
af Smithsonian Institution, från Frankrike ett pris på 25,000 francs, och
slutligen fick han 1903 i Berlin, jämte Moissan, mottaga A. W.
Hofmann-medaljen i guld.
Sir William Ramsay befinner sig ännu i den ålder, att vetenskapen
kan hoppas mycket af hans fortsatta verksamhet. Genom sin allra senaste,
i förening med F. Soddy publicerade upptäckt rörande förekomsten af
helium i radiumemanationen (1903) har han i själfva verket ännu en
gång slagit världen med häpnad och, såvidt redan nu kan bedömas, för
forskningen öppnat nya schakter, hvilkas djup man ännu knappast
tilltror sig att pejla.
Förbrukningen af vissa nödvändighetsvaror och
njutningsmedel i Sverige under senare åren.
Af Å. G. E.
Vid studiet af statistikens skenbart torra siffror kan man lättare än
på annat sätt få en inblick i nationens lefnadsvanor, ty in- och utförseln
samt fabrikernas tillverkningar afse alla ytterst att täcka landets behof
af olika slags nödvändighets- och lyxartiklar vare sig direkt eller indirekt.
För vårt land har den utländska handelsbalansen under de senare åren
visat sig mycket ofördelaktig, hvilket vid en närmare granskning finnes
bero på de grupper inom handelsstatistiken, som omfatta närings- och
njutningsmedlen, nämligen: 1) matvaror af djur, 2) spannmål och
produkter däraf, 3) kolonialvaror, 4) frukter och trädgårdsväxter m. m. samt
5) spirituösa och andra dryckesvaror. Medan införseln å dessa grupper
år 1894 öfversteg utförseln med 40.8 millioner kr., hade skillnaden 1899
sprungit upp till 79.4 millioner och 1902 till 96.4 millioner kr. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
