Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
De tre största fabrikerna, Vulcan, Jönköpings gamla och Jönköpings:
västra, som tillsammans representera 3/5 af hela tillverkningen, hafva till.
förebyggande af konkurrens på den utländska marknaden förenat sig tilt
ett försäljningsbolag.
Trämassa. Denna tillverkning har alltjämt gått framåt. 1897
funnos 125 fabriker med ett tillverkningsvärde af 21 millioner kr. 1902’
funnos 132 fabriker med ett tillverkningsvärde af 37.7 millioner kr.
Tillverkningen hade sålunda under 5 år ej långt ifrån fördubblats. 1902’
funnos 340 slip verk och 218 kokare. Den kemiska massan utgör
omkring 3/4 af det hela och är dels sulfat-, dels sulfitcellulosa, hvilken senare
är vida Öfvervägande. Vid många fabriker finnas både slipverk,
sulfat-och sulfitfabrik. Sulfatcellulosan är den bästa men också den dyraste..
Kemisk torr massa, d. v. s. den dyraste af de fyra hufvudslagen, kemisk
torr och våt samt mekanisk, torr och våt, blir till större delen exporterad,,
kemisk våt och mekanisk våt massa förbrukas däremot mest inom landet,,
hvilket naturligtvis är riktigt och torde bero därpå, att en mängd
trämassefabriker äro direkt förbundna med pappersbruk. Utförseln
uppgick 1902 till ett värde af 26l/2 millioner kr.
Papper och papp. År 1897 funnos 53 pappersbruk med ett
tillverkningsvärde af 15.6 millioner kr. Fem år därefter funnos 65
pappersbruk med ett tillverkningsvärde af 27.2 millioner kr. och 205
pappersmaskiner (mot 112 1897). Kardus- och makulaturpapper utgör
fortfarande nära hälften af tillverkningen, hvarefter kommer tryckpapper.
Exporten beträffar förnämligast skrif- och tryckpapper, men endast en,
obetydlig del af karduspapperet. Medan utförseln under de fem åren
ökats från 8.5 till 18.8 millioner kr. har införseln gått något tillbaka,
nämligen från 3.5 till 3 millioner kr., hvilket ju är ett glädjande tecken *
på industriens utveckling äfven i kvalitativt hänseende.
Glas. Under de fern åren 1897—1902 har antalet glasbruk vuxit
från 52 till 64 och tillverkningen från 6.5 till 9.5 millioner kr.
Lejonparten af tillverkningen intages af flaskor och buteljer, hvaraf 1902
tillverkades omkring 70 millioner stycken till ett värde af nära 4 millioner
kr. Omkring 2/3 a^ dessa buteljer förbrukas inom landet, medan den
återstående A/3 exporteras. Exporten uppgick inalles till 3.8 millioner
kr.; importen däremot till 1.4 millioner, hvilket är något mindre än
1897. Från Belgien importeras stora kvantiteter slipade fönsterglas, som
man ännu ej börjat tillverka i Sverige; likaså importeras mycket
fotografiska plåtar, i synnerhet från Tyskland. Det har dock ej saknats
ansatser att få en sådan tillverkning till stånd hos oss och jag känner ej;
anledningen till att de misslyckats. Tullen för sådana plåtar är 30 öre pr kg.
Gas förekommer fortfarande i 27 af landets städer, och märkvärdigt,
nog har ända sedan 1870-talet ingen stad lagt sig till gasbelysning,.
Numera har lysgasen fått en mängd medtäflare om allmänhetens gunst,
nämligen elektriciteten, acetylengasen, luxljuset, d, v. s. petroleumglödljus,,
spritglödljus och kanske ännu andra. Man trodde, att med auerstrumpan
lysgasen skulle blifva oöfvervinnélig, men som det ofta händer gaf Auer
von Weisbach^ upptäckt uppslaget till en mängd andra, af hvilka
särskildt luxljuset såsom en svensk uppfinning må framhållas. Davicfå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
